Klicka på textrutan för att läsa artikeln (på finska).

Onsdagen den 6 mars publicerade internationella medier intervjuer med stridande från ultraislamistiska IS som flytt från Baghouz i Syrien och deras familjemedlemmar. En av de intervjuade var finska Sanna som var där med sina barn (troligen fyra), som levt med IS i fyra år. Hennes 13-åriga dotter är gift.

Intervjun kan ses här (på knackig engelska). Hon säger:

Jag tycker att jag bara har levt ett vanligt liv här, jag har inte gjort något kriminellt. Jag hoppas att regeringen eller vem det nu är, kan se att jag är en vanlig människa och att jag kan leva ett normalt liv i Finland.

I början var allt normalt, inga bombningar eller något annat. Det var fint. Vi var lyckliga, livet var normalt. Efter ett år förändrades allt. Bombningarna ökade.

Jag önskar att jag kunde ändra det så att jag inte hade kommit hit och återvända till hur det var förr. Men jag kan inte ändra historien och det som hänt. Det här var mitt öde.

Hon har också sagt att hon vill komma tillbaka till Finland: ”Livet är lättare där och vi kan leva där som muslimer.”

Klicka på bilden för att ta del av Sky News reportage och video, 3:42 min lång.

Reportern Alex Rossi säger om det man ser på bilden till vänster:

Detta är vad som finns kvar av Islamiska Staten. Brutna figurer som plogar sig fram genom sanden.

Sumaya, 13 år, som är dotter till den tidigare nämnda ”Sanna”, intervjuas kort.

Reportern: Vi träffar en familj från Finland. Till skillnad från de flesta här ångrar de sig och vill åka hem.

Sumaya: Så många familjer – ohörbart – bombningar. Nu är det fruktansvärt.

Reportern: Och du är bara 13 år gammal. Din mamma och pappa tog dig hit när du bara var åtta år. Vad ska du göra nu?

Sumaya: Jag vet inte. Jag vill bara åka till Finland.

Vad som ska hända med dessa människor på sikt är det ingen som vet, avslutar reportern.

Klicka på textrutan för att läsa artikeln (på finska).

Skyddspolisens (motsvarigheten till Säpo i Sverige) kommunikationsexpert Anni Lehtonen säger att Sanna inte är den enda som vill till Finland..

– Skyddspolisen känner till att det i området finns personer som skulle vilja komma till Finland.

Lehtonen tar inte ställning till hur många det är som skulle vilja komma.

– Vårt antagande är att det finns tiotals personer som har band till Finland.
————-
– Vi uppskattar att de som befinner sig där just nu tillhör den hårdaste kärnan. De har varit där längst och begått hårda strider, säger Tarja Mankkinen, utvecklingschef vid Inrikesministeriets polisavdelning.

I artikeln kommenterar Amnestys generalsekreterare Kumi Nadoo, på besök i Finland, situationen för de IS-stridandes familjer och säger bland annat:

Hämta hem era medborgare till trygghet. Man kan inte lämna dem i limbo. Att helt två sina händer från saken är ett dåligt sätt att hantera . ett problem, som vi dock självklart erkänner är svårt.

Barn bedöms annorlunda än vuxna

Samlingspartiets ordförande, finansminister Petteri Orpo anser att utgångspunkten bör vara att personer som tillhör en terroristklassad organisation och personer som stridit för en sådan i utlandet inte ska tillåtas återvända till Finland.

Orpo, som var inrikesminister åren 2015-2016 betonar dock att vad gäller barn och fruar till personer som varit aktiva i en terroristorganisations förehavanden, kan man begrunda saken i enskilda fall.

– Särskilt vad gäller barnen krävs eftertanke eftersom de inte är ansvariga för sina föräldrars beslut, kommenterar Orpo.

– Finland hjälper inte aktivt vuxna, men när det gäller barn görs olika avväganden. Det åläggs oss genom lagen: Finland har ratificerat i FN:s barnkonvention, säger Tarja Mankkinen, utvecklingschef vid Inrikesministeriets polisavdelning.

Hon påpekar dock att även om barn är oskyldiga kan de vara ett hot. Barn har bott mitt i propaganda och våld, och dess effekter är svåra att bedöma.

Vad gäller de vuxna är läget sådant att Finland inte kan hindra finska medborgare från att återvända, men de hämtas inte tillbaka.

Vuxna släpps in i landet om de tar sig hit själva

Vad händer då om det uppenbarar sig en person i receptionen på Finlands ambassad i Ankara i Turkiet, som möjligen har deltagit i terroristisk verksamhet?

Enligt Mankkinen ges han lagenlig konsulär service, men samtidigt sätts en utredning i gång om vad han har gjort.

Det finns polis på plats som inleder en förundersökning med så låg tröskel som möjligt. Utmaningen är att få ihop tillräckligt med bevis för att en domstol ska kunna döma personen.

Finland kriminaliserade i december 2016 resor till stridsområden i syfte att ansluta sig till terrorister. Större delen som reste från Finland för att kriga för IS reste före det, vilket innebär att de inte kan dömas enligt den lagen. När det gäller dem måste bevis samlas in, vilket är mycket svårt i de kaotiska förhållanden som råder i Irak och Syrien.

Mankkinen påminner om att de stridande som rest från Europa inte försvinner någonstans även om de inte skulle återvända.

– De har vuxit upp i europeiska länder, de talar europeiska språk. De har band och släktingar här. Det kvarstår oavsett var de befinner sig. Och därför krävs noggranna överväganden om vilken lösning som är bäst för tryggheten i Europa och Finland.

Omöjligt i praktiken att ta sig till ambassaden i Turkiet 

I praktiken är det omöjligt för IS-stridande med familjer att ta sig ut ur kurdernas läger, än mindre från fängelser, till Finlands ambassad i Ankara.

Turkiet kräver visum från personer som kommer från Syrien. En stor del av dem som stridit för IS har inga pass, i varje fall inga som är giltiga.

– Om en finsk medborgare lyckas ta sig till ett annat EU-lands konsulat beläget i Syrien eller Irak, då påbörjar vi en utredning för att se om det är möjligt att utfärda ett nödpass, meddelar Antti Putkonen, chef för Utrikesministeriets enhet för konsulära ärenden.

Men ett nödpass förutsätter dock att personens medborgarskapsstatus är klargjord och att personen på ett tillförlitligt sätt kan identifieras.

© Översättning Merit Wager.

Vid önskan om att använda texter ur detta inlägg, vänligen skicka en förfrågan.