Den första, inledande texten om ”asylresan” till Helsingfors kan läsas här.
Johan Westerholm, ledarsidorna.se, som var med på ”asylresan”, beskriver en del av sina intryck och ger en del fakta i sin text den 1 oktober: Blomsterhattstanterna. Det är vi det. Här några korta citat (men läs gärna hela texten via länken ovan):
I Finland är begreppet ”identitetspolitik” okänt. De förstår helt enkelt inte varför vi gör som vi gör eller gjort som vi gjort.
Och:
Den finska migrationsprocessen präglas av tydliga roller och tydliga krav.
Om det märkliga begreppet ”muslimskt civilsamhälle”:
Detta finns inte i Finland. Det finns bara ett samhälle – det finska. Där finsk lag gäller. Kvinnans ställning är oomtvistad för alla kvinnor som befinner sig på finsk jord och vare sig våld eller hot om repressalier för att någon bryter mot en kulturell kod som slöja accepteras.
Och om Ali som körde oss i taxi till Migri – Migrationsverket:
Vi träffade på en man med somaliskt ursprung, född i Somalia, som var väl integrerad. Vi ställde frågan varför han inte var delaktig i att försöka hjälp de som erhållit asyl bli integrerade i det finska. Hans svar var lika talande som förvånande. Han förstod faktiskt inte frågan. På så gott som perfekt finska svarade han:
”Varför då? Jag är finne nu. De får, likt jag, faktiskt ta sig hit på egen hand”.
Bilden av Ali tog jag givetvis med hans tillstånd. Han var en trevlig, öppen och glad man som på sin nästintill perfekta finska glatt pratade på och som, precis som Johan Westerholm skriver, inte förstod varför just han och andra ”gammelsomalier” skulle vara så mycket mer intresserade än andra finländare av att hjälpa nykomna somaliska asylsökande. Inte så att han var avogt inställd, han förstod bara inte riktigt frågan och menade, när han förstått den, att han hade lika lite gemensamt med dem och deras kultur som nästan vilken finländare som helst. Han hade vuxit upp med helt finländska värderingar i det finländska samhället och var som vilken Jukka eller Pekka som helst. Det enda som skilde honom från den gängse bilden av Jukka och Pekka var att han var mörk. Däremot menade han att det faktum att det kom så många asylsökande i ett slag – inte bara somalier utan ”ulkomaalaisia” (utlänningar) överhuvudtaget – riskerade att inställningen också till ”gammelinvandrarna” (de som ser annorlunda ut än gängse finländare) blev mer misstänksam och negativ. Men han själv verkade dock inte påverkad av något sådant.
Fler intryck och fakta från asylresan” till Helsingfors i kommande texter.
Till slut kan också meddelas att det i finlandssvenska Hufvudstadsbladet finns en blogg som heter Tant Blomsterhatt. Där skriver journalisten Marianne Lydén ”kritiska kommentarer om politiska problem och farliga fenomen i Finland och världen”.