Läs först texten Finland. Åldersbedömningen baserar sig på en utvärdering av förbeningsgraden i handleds-, handflate- och fingerskelett och på tändernas utvecklingsgrad. – 15 april 2016. Ur texten:
Gedigna åldersbedömningar görs alltså vid myndighets eller annans misstanke om att en asylsökande som säger sig vara minderårig, inte är det. Åldersbedömning görs också i de fall där den unge asylsökande inte visar några id-handlingar.
Ovanstående är viktigt att veta för att man ska kunna förstå följande information från Migrationsverket i Finland:
Antalet ensamkommande barn femtonfaldigades – antalet ålderstest ökar också
Att antalet åldersbedömningar har mångfaldigats är en naturlig följd av att antalet minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare har ökat. År 2015 var antalet minderåriga asylsökande som kommit till Finland utan vårdnadshavare 3024. År 2014 ansökte 196 ensamkommande barn asyl i Finland. Antalet blev alltså över 15 gånger större på ett år. Antalet minderåriga asylsökande som kommit till landet utan vårdnadshavare i år var 177 före slutet av mars.
Undersökningar för bedömning av ålder görs relativt sällan, det vill säga när myndigheten misstänker åldern på den som uppgett sig vara minderårig.
År 2015 genomfördes ålderstest på 149 asylsökande som uppgett sig vara minderåriga. Antalet test fördubblades år 2015 jämfört med 2014, då 70 sökande genomgick testet.
Antalet ålderstest antas öka ytterligare i år, eftersom största delen av de minderåriga som i fjol sökte asyl i Finland anlände till landet i slutet av året och väntar på behandling av sin ansökan.
År 2015 visade det sig att 62 procent (92 personer) av dem som genomgick testet var över 18 år. År 2014 var 56 procent (39 personer) av alla testade över 18 år.
Det är viktigt att man förstår att de unga asylsökande som ålderstestas är personer som säger sig vara minderåriga, men där det kan misstänkas att de är äldre. Förra året, 2015, befanns således 62 procent av dem som misstänktes ha uppgett för låg ålder, vid ålderstest vara vuxna. Alltså inte 62 procent av alla asylsökande minderåriga utan 62 procent av dem som misstänktes vara vuxna. Det här är viktigt att påpeka eftersom missförstånd förekommer och felaktiga uppgifter därmed riskerar att spridas.
Migrationsverket i Finland:
Om det finns uppenbara skäl att misstänka att de uppgifter som personen lämnat inte är tillförlitliga, kan det bli nödvändigt att genomföra en rättsmedicinsk undersökning för bedömning av ålder. Såväl personens yttre habitus som alla de uppgifter som lämnats kan ge anledning till misstankar.
De vanligaste undersökningsmetoderna är för närvarande undersökningar av tandben och handlovsben som genomförs med hjälp av röntgen och en klinisk undersökning.
Asylsökande som utan godtagbar orsak vägrar genomgå undersökningen betraktas som vuxna.
Det är viktigt att bestämma den asylsökandes ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.
Minderåriga asylsökande som kommit till Finland utan vårdnadshavare placeras dessutom i grupphem som är avsedda för barn. Tingsrätten utser en företrädare som ska fungera som barnets intressebevakare vid myndigheternas verksamhet.
Asylsökandens omyndighet eller myndighet har ingen betydelse när det gäller grunderna för internationellt skydd eller bedömningen av skyddsbehovet. Villkoren är desamma för minderåriga och vuxna.
Kommentar: Det är väl känt bland människosmugglarna att man i andra länder än Sverige anser det viktigt att klarlägga en asylsökandes ålder när denne säger sig vara minderårig. Det är viktigt av alla ovan angivna anledningar. Det är också väl känt bland smugglarna – och ofta också bland dem som ämnar resa och söka asyl själva – att man i Finland, vid misstanke om att uppgiven ålder inte stämmer, gör en åldersbestämning och att den som vägrar medverka, automatiskt klassas som vuxen. Likaså är det väl känt att utlänningslagen följs i Finland, och att villkoren för asyl eller skydd bedöms på exakt samma sätt vare sig en person är över eller under 18 år. Det är, som lagen stadgar, behovet av skydd som ska bedömas. Inte sociala faktorer, döda släktingar, sjukdomar, önskan om att få en utbildning eller att kunna försörja familjen i hemlandet eller annat som inte har något alls med det eventuella skyddsbehovet att göra.
Ett land (kanske det enda?) som starkt avviker från det mesta av det ovannämnda är Sverige. Det vet smugglarna och många asylsökande själva. Det är med mycket stor sannolikhet en av anledningarna till att 35.369 personer sökte asyl som ”ensamkommande barn” i Sverige under 2015 (7049 år 2014), men endast 3.204 dito i Finland under 2015 (196 år 2014).