En migga:
Jag läste inlägget om ensamkommande minderåriga asylsökande och åldersbedömningar.
Vad allmänheten kanske inte vet är att det finns ”ensamkommande” barn som är 2- 12 år gamla men självklart inte kommer ensamma till Sverige. De kommer med släktingar eller bekanta till familjen. Men eftersom de saknar ”medföljande vårdnadshavare” så registreras de som ”ensamkommande”.
Självklart görs det ingen medicinsk åldersbedömning i sådana fall. Om någon säger sig vara 12-13 år och påstår sig ha kommit till Sverige alldeles ensam så brukar handläggaren på ansökningsenheten ofta – redan efter det inledande samtalet – inse att personen är betydligt äldre. Men om det inte, under det korta samtalet, går att se att personen är vuxen så brukar han eller hon skrivas upp till 14 år och daktas (=tas fingeravtryck).
Då kan det komma fram att personen redan har ansökt om asyl i Sverige i en annan identitet, som vuxen (!) och även fått avslag.
Vad som oftast framkommer är att personen har uppehållstillstånd i ett annat europeiskt land och att han eller hon är registrerad som vuxen i det landet, i en annan identitet. Personen vill förstås inte kännas vid detta. Men eftersom det är ett faktum så försöker verket överföra personen till det landet där han eller hon redan har uppehållstillstånd, men personen avviker givetvis.
Inte sällan åker han tillbaka till det landet där han har tillstånd och återvänder efter ett tag när överföringen inte längre går att genomföra. Han eller hon låtsas ha varit gömd i Sverige hela tiden och det går inte att bevisa eftersom personer med uppehållstillstånd i Schengen får resa mellan länderna utan att detta registreras. Endast vid de tillfällen där gränspolisen gjort extra kontroller av fingeravtryck på dem som reser in med främlingspass, som beviljats av en annan Schengenstat, har detta uppdagats.
Och slutligen så finns de ”ensamkommande” som säger sig vara mellan 16-17 år och där det vid daktningen inte blir någon träff, varken mot Sverige eller någon annan Schengenstat. Där gör man ibland en medicinsk åldersbedömning om personen saknar id-handlingar och inte heller genom sin berättelse eller genom släktingar i Sverige gör sin ålder sannolik. Förutsatt att att det inte är helt uppenbart att att personen är minderårig, eller att de inte är helt uppenbart att personen är vuxen.
Kommentar: Här är ytterligare en av otaliga berättelser här på bloggen, om hur asylbedrägerier går till. Vuxna från utomeuropeiska länder, som redan fått skydd i andra länder, d.v.s. uppehållstillstånd, kommer till Sverige och påstår att de är ”ensamkommande barn”. Hur det sedan går till och att Sverige står mer eller mindre handfallet mot dessa bedragare, framgår med tydlighet av vad miggan berättar.
Reflektion: Många människor, kända och okända, mejlar mig och säger att vart och vartannat inlägg här på bloggen (miggornas berättelser) är vad som på journalistspråk kallas ”scoop” och skulle kunna rendera en journalist Stora Journalistpriset. Och att det är märkligt att den här bloggen är så gott som ensam om att, lugnt och sansat, utan övertoner och utan åthävor, avslöja den ena vansinnigheten efter den andra.
Till sist: Mest förvånade är de, som hör av sig, över den kompakta tystnaden och ohederligheten hos svenska medier med redaktioner och avlönade journalister, som år efter år vägrar rapportera om den verklighet – de fakta ! – som miggorna berättar om, och som är förödande för Sverige. Mig förvånar tystnaden inte. Vill man inte se att kejsaren är naken och har man målat in sig i egna hörn så tycks det vara oöverstigligt att ta till sig fakta som går emot vad man bestämt sig för att tro ens om dessa fakta hoppar upp och biter en i ryggslutet.