Läs först:
• ”Vi ska bygga Sverige svagt!” – om köp av bostadsrätter i Storstockholm till ”nyanlända” – 18 september 2017
• Migrationsöverdomstolen: ”Barnens bästa väger mindre tungt än samhällets intresse av att motverka månggifte.” – 18 september 2017
En migga skriver till mig nu i kväll, apropå mannen med tre fruar och 16 barn som Nacka kommun placerat i tre lägenheter inköpta för 14 miljoner kronor:
Förmodligen har mannen, eller fruarna, fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnen. I sådana fall spelar äktenskapet mindre roll för uppehållstillståndet, för det är ju anknytningen barnet/föräldern som spelar roll då. När det gäller äktenskapen så vet jag faktiskt inte hur de kan ha erkänts av Skatteverket. Jag kan egentligen bara misstänka att det skett ett misstag, min erfarenhet är att Skatteverket kan sina saker när det kommer till äktenskap, så det där är ett verkligt mysterium! Men kanske har någon klantat till det på folkbokföringen. Visserligen har det ingen betydelse om han fått tillstånd på barnen, men det är hursomhelst en teori om hur det kan ha gått till.
Det skulle ju också kunna vara så att alla beviljats asyl, och att uppehållstillståndet inte alls är baserat på anknytning. Fast det är nog mindre sannolikt.
Det mest sannolika här verkar vara att någon/några gjort en del misstag. Det slinker igenom många – väldigt många! – som egentligen inte borde få uppehållstillstånd, som du ju vet…
En stor del av ”anhöriginvandringsbranschen” är ju mer eller mindre förklädd människohandel. Det köps och säljs uppehållstillstånd till höger och vänster, men vi kommer inte åt det.
Till slut reflekterar miggan så här:
Jag funderar varje dag på vad som krävs för att svensken ska vakna. Väldigt mycket verkar det som. Vi verkar helt faktaresistenta trots skjutningar, gruppvåldtäkter, balkongflickor, månggifte, bilbränder och allt annat som vår invandringspolitik fört med sig. Jag kan verkligen inte sluta att förundras. Det är som att vi har nån kollektiv mental låsning.
Kommentar: Vad ska man säga? I mer än tio år har miggorna på egen tid rapporterat om de mest utstuderade bedrägerier och hot och om lögner och allt från falska uppgifter om ålder och nationalitet till påhittade namn och ”asylskäl” inom asylhanteringen. De har larmat i ett decennium och jag har sett till att larmen blivit publicerade. Jag har samlat mängder av miggornas berättelser i tre böcker (se nedan) och jag har skickat länkar till politiker. Tyvärr har de här åren lärt mig ett nytt ord som jag inte visste fanns, ett begrepp som jag inte kunde tro existerade: faktaresistens. Resistens mot fakta.
Klicka på omslagen för att läsa mer och ladda ner böckerna som e-böcker eller beställ i pappersformat.
För miggors berättelser efter oktober 2015, sök på ”en migga” på bloggen.