Klicka på rubrikrutan för att komma till artikeln.
I artikeln berättas att:
Malmö söker desperat nya bostadslösningar. Ett alternativ är boende i moduler.
Eftersom Sverige under lång tid har haft en ytterst ansvarslös hållning på asyl- och migrationsområdet och inte ens har haft någon kontroll över vilka som kommit hit, varför de kommit etc, så har läget – som vem som helst utom de (van)styrande i Sverige, kunnat räkna ut – blivit alarmerande på mängder av områden i landet. Inte minst vad gäller bostäder. Men i stället för att för andras pengar köpa bostadsrätter att placera hitkomna människor i, borde moduler kunna användas och när de hitkomna har arbete och kan försörja sig och skaffa bostäder själva, så står det dem sedan fritt att göra det. Precis som det gör för alla andra i landet.
Malmö kommun, som för övrigt har enorma underskott i sin budget, ska nu köpa 11 fyrarummare och 45 trerummare för skattemedel till personer som aldrig betalat en krona i skatt och som med stor sannolikhet inte heller kommer att göra det på mycket lång tid. Det låter så galet att man knappt kan tro att det är sant.
Det sägs i artikeltexten:
Eftersom Malmö stad äger bostadsrätterna boendet bara tillfälligt, medan flyktingar eller bostadslösa ungdomar köar för en egen hyresrätt.
Vad menas med att ”boendet bara blir tillfälligt”? Om Malmö kommun har köpt lägenheterna så blir väl kommunala placeringar i dessa permanenta, inte tillfälliga? Men andrahandshyresgästerna varierar förstås.
Om man menar att de människor som fått uppehållstillstånd i Sverige och placeras i dessa lägenheter bara ska bo där ”tillfälligt”, vart menar Malmö kommun att de då mycket snart ska flytta? Om de lyckas flytta efter att ha bott ”tillfälligt” i lägenheterna så kommer ju omedelbart andra att placeras i dem, vilket gör att massor av människor ”tillfälligt” flyttar in och ut i bostadsrätterna. Det kommer att skapa oro i bostadsrättsföreningar i hus som människor betalat mycket pengar för att vara medlemmar i och bo i, när de själva inte längre har någon kännedom om vilka som kommer att placeras i deras hus ”tillfälligt”. Och ”tillfälligt”. Och ”tillfälligt”.
Det står också i artikeltexten att:
Enligt bostadsrättslagen kan en bostadsrättsförening inte neka en kommun att hyra ut en köpt lägenhet i andra hand. Kommunen väljer vem som flyttar in.
Enskilda bostadsrättsinnehavare liksom bostadsrättsföreningar har väl rätt att sälja om de vill och till vilka de vill? Och rätt att inte sälja om de inte vill. Dessutom är andrahandsuthyrningen fortfarande, trots en del lättnader som nyligen införts, ganska strikt reglerad.
Det kan vara på sin plats att ta del av dessa:
Klicka på logotyperna för att komma till resp sajt.
Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen har alltså tillsammans tagit fram riktlinjer angående andrahandsupplåtelsen i bostadsrättsföreningar i syfte att ge stöd åt styrelser vid behandling av en ansökan om andrahandsupplåtelse. De presenteras så är:
I skriften redogörs för vad som utgör skäl för andrahandsupplåtelse, vad som kan vara skäl för föreningen att vägra sådan, samt för tidsbegränsning och andra villkor för upplåtelsen.
I riktlinjerna kan man bland annat läsa:
Huvudregeln i bostadsrättslagen är att en bostadsrättshavare inte får upplåta sin lägenhet i andra hand utan föreningens samtycke eller hyresnämndens tillstånd. Föreningen bör informera medlemmarna om att tillstånd krävs och rekommendera medlemmarna att använda de ansökningsblanketter för upplåtelse i andra hand som Organisationerna tagit fram. För att upplåtelse i andra hand ska kunna godkännas ska det finnas förslag på en namngiven hyresgäst. Generella samtycken utan namngiven hyresgäst bör inte ges.
Vidare kan det av intresse att noga ta del av vad som sägs om reglerna om upplåtelse av bostadsrätt under rubriken Godtagbara skäl.
Under rubriken Skäl som inte funnits vara godtagbara står att
även om rätten att upplåta sin bostadsrätt i andra hand (i detta fall Malmö kommun) är relativt generös, godtas inte alla skäl.
Ett exempel på icke godtagbart skäl:
Förvärv i spekulativt syfte med efterföljande andrahandsupplåtelse. Den som har förvärvat en bostadsrätt i spekulativt syfte utan avsikt att själv bosätta sig i lägenheten anses inte ha ett godtagbart skäl.
Vidare anges när det kan finnas befogad anledning att vägra samtycke:
Antalet andrahandsupplåtelsen i en bostadsrättsförening kan påverka föreningsarbetet och möjligheten att finna lämpliga personer till förtroendeuppdrag. Möjligheten att få personer att engagera sig i föreningsarbetet får särskild betydelse i mindre föreningar. I sådana föreningar kan det uppstå svårigheter även om ett litet antal lägenheter upplåts i andra hand. Föreningens olägenheter kan vägra tyngre i bedömningen av om det finns befogad anledning att motsätta sig en upplåtelse.
Ytterligare en befogad anledning att vägra samtycke kan vara
om bostadsrättsinnehavare (Malmö kommun, i detta fall), ansöker om att få hyra ut till många olika personer under prövningsperioden. det kan då uppfattas som störande för övriga boende när många okända personer rör sig i fastigheten. I sådana fall kan det också vara så att bostadsrättsinnehavare (Malmö kommun, i detta fall) inte har godtagbara skäl för att upplåta sin lägenhet i andra hand därför att upplåtelsen närmast kan liknas vid hotellverksamhet (”tillfälligt”) av kommersiell natur. Vidare, om en uthyrning kan väntas påverka föreningens skatterättsliga status kan det utgöra en befogad anledning att vägra samtycke.
Det som står att läsa under rubriken Juridisk person som innehar bostadsrätten till en bostadsrättslägenhet finns också viktig information. Som att:
Enligt bostadsrättslagen får en juridisk person (Malmö kommun i detta fall) som innehar en bostadsrättslägenhet för permanentboende endast upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand för permanentboende (inte ”tillfälligt”…). Detta såvida inte något annat har avtalats mellan föreningen och den juridiska personen (Malmö kommun, i detta fall). Om det finns ett sådant avtal, kan dock föreningen utifrån avtalet ha skäl att inte ge sitt samtycke.
Om tidsbegränsning sägs:
Tillstånd till andrahandsupplåtelse ska alltid begränsas till att avse viss tid. Normalt bör tillstånd ges för högst ett år i taget.
Styrelsen i bostadsrättsföreningen kan också vilja inhämta referenser avseende den tilltänkta hyresgästens skötsamhet (alltså inte kommunens), vilket brukar vara det normala. Det kommer ju inte att kunna göras i de fall där Malmö kommun har köpt och vill andrahandsuthyra bostadsrättslägenheter till nyligen hitkomna från länder utanför Europa som inte på något sätt går att inhämta referenser om.
De som berörs, bostadsrättsföreningarna och bostadsrättsinnehavarna, kan studera de regler som finns och därefter, med samlad kunskap om lagar och regler, fatta beslut om huruvida man kan och vill sälja lägenheter till Malmö kommun för andrahandsuthyrning på det sätt kommunen avser att göra det.
Riktlinjerna och lag- och regelinformationen från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen kan läsas här.
Två kommentarer/tillägg till ovanstående text har inkommit den 18 juni. Läs dem här.