Här skriver Tapani Rossi, efter att ha läst mina texter på bloggen om ensamkommande minderåriga asylsökande (bland annat här). Tapani Rossi föddes i Karelen. Han kom till Sverige som krigsbarn den 1 okt 1941. Flera års forskning parad med egna och andras erfarenheter har gett honom både djup och bred kunskap om krigsbarnens historia. För två år sedan gav han ut en bok – Räddade till livet – om vården av finska krigsbarn på barnhem och sjukhus i Sverige. Här finns hans hemsida och blogg.
Jag är född i Sortavala 1937 och vi bodde i Hämekoski, en liten by norr om Ladoga. Vår familj – liksom tusentals andra – tvingades bort från våra hem i Karelen vid Vinterkrigets utbrott. Jag var två år gammal och har inga egna minnen av det. Följande två år i Kuopio minns jag inte heller. Det var här vi bodde när jag och två syskon skickades till Sverige som krigsbarn.
Detta blev min första separation från familjen. Jag fick en ny familj i Sverige. Under åren som följde fick jag bryta upp från respektive familj ett par gånger till. Det blev allt svårare, bland annat att byta språk. Eftersom perioderna i Sverige blev längre med kamrater, lek och skola blev svenskan till slut mitt enda språk.
Efter avslutad folkskola följde arbete, varvat med olika skolor. Med en socionomutbildning som grund gjorde jag ett slags karriär som personalman inom landsting och statsförvaltning. Som administratör i ett dansktägt företag avslutade jag lönearbetet för några år sedan.
Någon gång mitt i livet ville jag veta mera om min finska bakgrund. Det blev som en mani att söka böcker och läsa om Finland och landets historia. Släktforskning blev ett annat intresse. Och det var överraskande lätt i Finland. Jag vet nu att jag tillhör den välutforskade Sursill-släkten. Av en tillfällighet fick jag som nybliven pensionär kännedom om att finska krigsbarn i Sverige var organiserade i ett antal föreningar. Anslutningen till den sydligaste blev inkörsporten till många kontakter och ny forskning.
Först tog jag reda på diverse data om mina egna resor. Sedan sökte jag svar på när, hur och varför det skickades så många barn till Sverige. Svaren finns på Riksarkivet som förvarar alla dokument om detta. Tidningsartiklar från 40-talet gav också massor av ny kunskap. Svar finns också i den litteratur som har skrivits – och skrivs – om och av krigsbarn, såväl vetenskapligt som rent privat. Mycket av det har jag läst och därmed ökat mina kunskaper, även rörande detaljer i vår historia.
Jag förmedlar gärna mina kunskaper vidare till mina kamrater, men också till allmänheten. Därför har jag dels skapat en egen hemsida, en blogg och dels skrivit en bok. Jag skriver också artiklar i våra medlemstidningar. Efterhand har jag blivit allt mer anlitad som föreläsare i ämnet, vilket jag finner stort nöje i.