I det kända SVT-programmet På spåret, ställs denna: ”Vart är vi på väg?” Samma fråga ställer jag i den här texten:

Vart är vi på väg?

Vart är vi på väg när det svenska språket, landet Sveriges officiella språk, så till den grad och i sådan rasande fart försämras och försvagas? Människor kommer snart inte längre att förstå varandra, på många områden är det redan ett faktum. Redan nu finns det avgrunder mellan dem som talar och skriver språket nyansrikt och korrekt och dem som talar ”yxigt”, förenklat och använder ord som inte korrekt beskriver det de talar om och som inte kan skriva grammatiskt rätt eller ens stava alla ord. Man ser språkets förfall överallt, inte minst hos Public Service-bolagen som skattebetalarna tvingas bekosta. Felaktiga rubriker, felstavningar och felanvändningar av ord i nyhets- och andra texter på deras sajter. Och människor som talar riktigt usel svenska som läser nyheter.

Också inom regeringskansliet, hos myndigheter och verk, i domar från olika domstolar, i myndighetsbeslut, i lärares meddelanden till föräldrar, i rapporter av olika slag, i tidningar, i reklam, på skyltar – ja, helt enkelt överallt i samhället – är felstavningar och felanvändningar av ord och uttryck så vanliga att många inte ens reagerar längre. Inom sjukvården kan språkförbistring vara livsavgörande. Inom hemtjänsten och äldreomsorgen lider många, särskilt äldre som ofta har ett korrekt och rikt språk, av att ”hanteras” av människor – absolut inte enbart av utländsk personal – som inte förstår dem och som de inte förstår.

Landet har blivit och blir allt mer språkligt uppdelat.

Här ges ett antal skräckexempel på stora språkliga brister i en offentligt publicerad uppsats från höstterminen 2022, ett ”examensarbete på juristprogrammet”, som gett den som satt samman det 30 högskolepoäng. Hur en handledare har kunnat godkänna det här ”examensarbetet” är mycket svårt att förstå. Det verkar som om handledaren antingen a) inte gått igenom uppsatsen ordentligt eller b) själv inte heller behärskar svenska. Några andra anledningar är svåra att se. För så är det: uppsatsen har granskats och har godkänts av examinandens handledare. Vilket givetvis gör att examinanden tror att den är korrekt och välformulerad och även i arbetslivet fortsätter att uttrycka sig oklart och ställvis obegripligt.

Här följer autentiska utdrag ur examensarbetet, som jag inte kommer att länka till. Det här är bara är en av otaliga mängder illa skrivna uppsatser från svenska universitet. Just den här examinanden och just den här handledaren är långtifrån ensamma om att producera och godkänna ett så här illa skrivet examensarbete. Texten är full av särskrivningar, felskrivna namn på personer, ord som det märks att personen själv inte förstår, anglicismer (rentav engelska ord som ”försvenskats”), versaler där det inte ska vara versaler, pluralis och singularis blandade i samma mening, oförmåga att använda den/det, en/ett korrekt och mycket annat.

Citat ur examensarbetet som gett 30 högskolepoäng:

–  Denna uppsats djup dyker till kriteriets begynnelse.
–  Det gå i detalj igenom de lagar som fördaterade medborgarlagstiftningen.
–  Fanns ingen god översättning, så valde att inte inkludera namnen i den engelska sammanfattningen.
–  Slutligen kommer det att ses hur det offentliga principerna inverka på bedömningen/tillämpningen av kriteriet, samt ifall detta påverka individen på något sätt.
–  Vill särskilt tackar alla det som har hjälpt och bistått mig i denna process.
–  Stats folket är det som inte befinner sig tillfälligt på territoriet.
–  Vid anmälan förhåller det sig annorlunda än hos en ansökan.
–  Normalt sätt visste var innebörden endast känd för den som hade analyserat praxis.
–  Hur har överklagande processen förändrats över tid?
–  Detta innebär att det rättigheter och skyldigheter som är associerade med medborgarskap inte kommer att diskuteras i detta arbete.
–  All praxis som har lästs har inte inkluderats i detta arbete, dock ligger det till grund för analysen.
–  En utländsk medborgare ansågs ha blivit en svensk medborgare efter deras ansökan om burskap hade blivit beviljad.
–  Två kammarriksdagen infördes på grund av att klassamhället skulle fasas ut.
–  Överklagande processen
–  Herr Friherre Ludvig Boijes från ridderskapet och adeln la fram en motion…
–  Det framfördes framför allt att denna påföljd hindrade att den dömde kunde återför livas i samhället.
– Överklagande möjlighet.
–  Visa förändringar går det igenom i mer detalj än andra.
–  Det ansåg att för vissa grövre brott medborgerligt förtroende skulle åtminstone vara förlorat för en viss tid.
–  Utlåtandet som skrevs av Kungliga Befälhavaren var ifall ansökan skulle bifallas eller avslås.
–  Det ville även mjuka upp kravet angående bevis av upphävt medborgarskap.
–  Det har en viss inverkan på kriteriet hederlig vandel varför det kommer att gås igenom i lite mer detalj än det andra kriterierna.
–  Statens invandrarverk skulle byta namn till Migrationsverk.
–  …berodde på tidpunkten av när brottet hade begåtts.
–  På grund av att personen inte hade gjort tillräckligt för att reglera skulden innan den blev preskriberat.
–  …tidpunkten för när skulden till det allmänna måste tas i beaktning.
–  Bör beakta en karenstid för att se ifall personen kan leva en hederlig vandel.
–  Sedan ville det också ändra ordalydelsen på grund av att det ville att Statens invandrarverk skulle göra en annorlunda vandelsbedömning.
–  Praxis stadgade på den tiden att det inte skulle kollas längre ifall personen återbetalt socialhjälp eller inte.
–  Anledningen till att försörjningsvillkoret skulle tas bort var på grund av det hade tappat sin verkning.
–  Utredningen ansåg att socialhjälpen inte skulle läggas personen till last ifall denne inte kunde hjälpa det.
–  Myndigheten skulle särskilt kontrollera ifall personen hade betalat skatt det senaste åren.
–  Genom 1981 inrättades det möjligheten för socialnämnden att på begäran av Statens invandrarverk att lämna ut uppgifter om den naturalisationssökanden.
–  I detta kapitel har det täckts en vid span av svensk rättshistoria.
–  Något som dock ska bemärkas här är att det har varit svårt att få tag på praxis
–  Sedan har det ena beslut som ha tagits av regeringen begärts ut, detta gjordes genom att ha arbetat på en Juristbyrå, vilket underlättade att få ut dokumentet, då det skedde i en officiell kapacitet.
–  Kommunerna skulle bjuda in det personer som under det senaste 18 månaderna hade förvärvat svenskt medborgarskap.
–  Denna allvarliga brottslighet kunde även innebära mindre brottslighet.
–  Det ska vidare kontrollerar ifall personen ha fullföljt sin betalningsförmåga till de allmänna som till exempel ifall personen betalade sin skatt och sin underhållskyldighet ifall denna existerade.
–  Sedan ansåg det också att det kunde finnas fall där svenskt medborgarskap aldrig skulle beviljas.
–  Denna princip är djupt förankrad i vår grundlag.
–  Detta innebär att Migrationsverket samt Migrationsdomstolarna inte få ta något beslut som inte ha författningsstöd.
–  Inom denna uppsats har det täckts en historia som är nästan 1 000 år.
–  Då det införde framtidsprognosen införde det också tydligare riktlinjer angående karenstider.
–  Det skulle kunna anses att när det nu ändå gå igenom målet och ska göra en helhetsbedömning det kan ange vilken karenstid som ska gälla.
–  Genom att inte ange denna dom, gör dem att det bli i vissa fall mer kostnader för personen, då den kanske ansöker flera gånger utan succé om svenskt medborgarskap, plus det bli en större arbetsbörda för Migrationsverket och domstolen, då ärendet säkerligen involvera ett överklagande.
–  I förarbetena skriver det gärna till exempel att det har använts praxis dock specificera det inte.
–  Det är nästan så att inte få beviljad medborgarskap är skam, ett straff på ett straff, särskild för vissa.
–  Det är förståeligt att Sverige vill vara selektiv angående deras urval vem det vill upp som medborgare, men man kan ibland undrar vad deras ändamål är samt om det står i rimlig proportion till det vill uppnå.
–  Med beslutet ville det till exempel undvika att personer som har varit involverade med grupper som bryter mot mänskliga rättigheter, dock att använda detta beslut mot ett sådant vidd nät som det gör, kan inte anses proportionerligt.
–  Att byta och förvärva ett nytt medborgarskap är en stor ockasion i en persons liv.

Slutkommentar: Att en så illa skriven uppsats – ett examensarbete! – kunnat godkännas är mycket svårt att förstå. Om den språkliga nivån hos blivande jurister är så här låg så bådar det inte gott för framtiden, Sverige riskerar att bli ett språkligt u-land. Och ändå har här bara tagits upp en bråkdel av de språkliga horrörer som det vimlar av i den drygt 90 A4-sidor långa uppsatsen…