MIG logoDet är märkligt att det skapas ”nya” regler, trots att det redan finns en gällande lag – utlänningslagen – som stadgar att en person som fått avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Och som dessutom Migrationsverket hänvisar till i sitt beslut (11 § LMA 1994:137), där de ”nya” reglerna inte i något avgörande avseende är annorlunda än de regler som gällt tidigare.

De här ”dubblettlagarna” och ”dubblettreglerna”, som vi i allt större utsträckning ser på asyl- och migrationsområdet, är förbryllande. Det borde inte accepteras i en rättsstat att personer som sitter i regering och riksdag och sysslar med dessa viktiga frågor, inte har helt klart för sig vilka lagar som redan finns. Lagar som redan finns ska inte kunna stiftas på nytt utan de ska bara – helt enkelt – implementeras.  Och varför säger inte Migrationsverkets högavlönade rättschefer och andra i ledningen (som bör kunna utlänningslagstiftningen på sina fem fingrar) ifrån och förklarar för okunniga politiker att man självklart inte längre har rätt till dagersättning, kost och logi etc när man har ett lagakraftvunnet beslut om att man ska lämna landet? Det ligger ju i sakens natur när man fått beslut om att man ska lämna landet för att man inte har befunnits ha rätt till asyl eller PUT. Varför följer inte Migrationsverket bara gällande lagstiftning?

Hade lagarna efterlevts på det sätt det anstår en rättsstat hade sådana här ”tårta-på-tårta”-regler som sagt inte behövts och det självklara i att man ska lämna landet när man inte har rätt att vistas i det hade inte heller väckt någon uppmärksamhet. En socialtjänstanställd berättar:

AnonymSå här kan en konsekvens av Migrationsverkets nya regler från den 1 juni 2016, om att inte förse personer med avvisningsbeslut boende och liknande, se ut:

Vi på socialtjänsten beslutade skriva ut en ”ensamkommande” som fyller 21 år (alltså tre år över myndighetsåldern, min anm.) tillbaka till Migrationsverket. Sagt och gjort. Men nu tar Migrationsverket inte emot honom då han har ett beslut om avvisning som vunnit laga kraft. Vi blir alltså inte av med honom och enligt socialtjänstlagen får man inte skriva ut någon från behandling in i bostadslöshet så nu får kommunens invånare stå för hela den summa hans HVB-plats kostar… Tack för det, lagstiftare!

Kommentar och fråga: ”…enligt socialtjänstlagen får man inte skriva ut någon från behandling…”, skriver den socialtjänstanställda. Men var verkligen den 21-årige före detta asylsökande inskriven för ”behandling”? Var det inte bara så att han, trots att han var tre år över myndighetsålder och hade fått avslag på sin asylansökan år 2013 sedan bara helt enkelt var kvarboende på ett HVB? Och står inte utlänningslagen över socialtjänstlagen i vilket fall som helst? 

Den socialtjänstanställda igen:

AnonymDe är med nuvarande regler kvar längre än till 18 år, som längst tills de är 21 år, för att ha chansen att gå klart gymnasiet, för att få någon form av Komvux-behörighet kan man kanske kalla det…

Han är somalier uppvuxen i Förenade Arabemiraten och fick avslag på sin asylansökan redan 2012/2013. Migrationsverket har inget land som tar emot honom och han medverkar ju knappast.

Han fick alltså avslag på sin ansökan om asyl och tidsfristen för när han skulle lämna landet gick ut för mer än tre år sedan. Här har vi ett praktexempel på när en myndighet – Migrationsverket – säger ”ut” och samma myndighet samtidigt säger ”vi tar hand om dig” och kommunen toppar det hela med ”klart du ska få exceptionellt bra och dyrt boende samt mat och sysselsättning av oss”.

Av våra 125 ensamkommande asylsökande ungdomar tror jag vi räknade att 44 är, eller blir, 18 år under första halvåret 2017. Men vi hoppas ju kunna skriva bort folk nu när det blir nya regler som säger att alla asylsökande över 18 ska återgå till Migrationsverket. Och det var då som vi hittade detta fall där verket inte vill ha honom. Vi får inte behålla ersättningen och vi blir inte heller av med honom.

Dessutom fortsätter Migrationsverket att betala ersättning för personer som beviljas PUT och har fyllt 18 år om de fortsatt är placerade på HVB eller liknande. Dock längst tills de är 21 år gamla.

Skattebetalarna i Sverige betalar 1.900 kr/dygn för en HVB-plats för en ensamkommande minderårig asylsökande. I det ovan beskrivna fallet alltså 693.500 kr/år, 2.080.500 kr för tiden då mannen inte ens var minderårig (”barn”) utan mellan 18 och 21 år gammal och inte ens hade tillstånd att vistas i Sverige. Plus kostnaden för skolan, cirka 108.000 kr per år = cirka 324.000 kr för tre år. Han kan också ha fått studiebidrag à 1.050 kr per månad. I så fall handlar det om ytterligare drygt 30.000 kronor. Och allt detta betalas av skattebetalarna efter att Sverige sagt att ”du har inte rätt att stanna här”. Totalt närmare 2,5 miljoner skattekronor… För en person som inte har rätt att vistas i landet.

Kommentar: I ovanstående kostnadsberäkning är inte sådant som till exempel eventuell sjukvård och tandvård inräknat.

Migrationsverket klarar inte sina uppgifter. Lagar och regler – inte sällan dubblettlagar och dubblettregler – är mer eller mindre skrivbordsprodukter och inte något som självklart implementeras i verkligheten. Allmänheten luras att tro att nu har regeringen tagit krafttag och att nu blir det ordning. Men det är lika långt från sanningen som månen är från solen.

 

© denna sajt.