Den 22 april 2016 sände Justitiedepartementet ut promemorian Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål, Ju2016/03251/DOM, till ett 35-tal remissinstanser: domstolar, organisationer, verk och föreningar. Remissvar skulle lämnas senast den 10 juni 2016.
Bland de många svar som kommit in har jag läst ett antal (inte alla). Ett av dem stack genast ut och för att det inte ska drunkna bland alla de andra mer eller mindre förutsägbara svaren, skrev jag om det i en artikel som publicerats på Dagens Samhälles sajt idag, den 14 juni. Dagens Samhälle har gett den rubriken Låt tingsrätterna ta över asylmålen.
Det remissvar som stack ut var det som Lars-Gunnar Lundh (med ett tvåårigt förflutet som överdirektör på Migrationsverket, vilket kan vara värt att nämna) lagman vid Norrköpings tingsrätt, skrev. I det finns ett nytänkande och ett kreativt och, som det ter sig, helt genomförbart förslag till lösning. Dessutom utan några större kostnader att tala om.
Regeringen är ”på hugget” och snabbar på processer och remisser och nya bestämmelser så gott det låter sig göra utan att rättssäkerheten sätts ur spel. Det är nya tider som kräver både att man agerar lite snabbare än tidigare och dessutom behövs handlingskraft så att nya bestämmelser och lagar kan träda i kraft i tid och inte i o-tid. Att vara förutseende och att ha förmågan att omge sig med, och ta hjälp av, människor utanför den egna sfären, som kan tillföra nya synsätt och nya idéer är viktigare än någonsin tidigare. Alldeles särskilt för regeringen vars beslut får stor betydelse för alla som vistas i landet Sverige.
Artikeln på Dagens Samhälles sajt redogör kort och koncist för lagman Lars-Gunnar Lundhs och Norrköpings tingsrätts syn på vad som kan göras för att utökad möjligheterna för migrationsdomstolar att överlämna mål, det behöver här inte redovisas på nytt.
En annan sak som finns med i remissvaret och som inte direkt påverkar det som regeringen i sin promemoria efterfrågat, men som regeringen också i allra högsta grad bör fundera över och ta reda på vad som ligger bakom det, är meningen:
Tingsrätterna fick år 2012 in 183.000 mål och år 2015 170.000 mål. Motsvarande siffror för förvaltningsrätterna är 129.000 respektive 128.000 mål nämnda år.
Det faktum – att antalet mål i tingsrätterna minskat med hela 13.000 på två år – tål verkligen att funderas över. Jag har mina teorier…