Leif Kullman, övertandläkare, PhD, specialist i oral radiologi, Tandläkarhögskolan, Karolinska institutet
Karl-Johan Kärrström, specialistläkare i allmänmedicin, Mariestad
Nenad Zeba, specialistläkare i ortopedi och handkirurgi, Göteborg

Läkartidningen logoär de tandläkare/läkare som skrivit debattartikeln Rapport om medicinsk åldersbestämning »ett hafsjobb« i Läkartidningen den 12 maj. Ur texten:

Socialstyrelsens rapport om medicinsk åldersbestämning behandlar först och främst nya metoder att åldersbestämma med MR. Att detta var syftet gick utredaren ut med direkt. Då man nu helt förkastar metoder och riktlinjer som används i den övriga världen bör man kunna kräva en djupgående analys och kritik av evidensen för dessa påstått icke användbara metoder. Detta saknas i rapporten, och här brister Socialstyrelsen i sitt uppdrag som myndighet på ett flagrant sätt.

Expertnätverket AGFAD med 130 anslutna forskare har under 16 år utvecklat riktlinjer för medicinsk åldersbestämning. Man förordar en modell byggd på tandundersökning, handledsröntgen och DT nyckelben. Detta vet utredaren, men ändå kommenteras inte AGFAD:s existens.
———————–
Sammantaget är vår bedömning att Socialstyrelsen har gjort ett tendentiöst hafsjobb när det gäller de väl utvärderade metoder som används i resten av världen. Intrycket är att man visste vad man ville bevisa. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) bör därför snarast ges ett förordnande att göra om analysen av tand- och handledsundersökning, värdera AGFAD:s riktlinjer och utreda DT nyckelben.

Carl-Erik Flodmark, docent i pediatrik, medicinskt sakkunnig
Andreas Cederlund, odont dr, sakkunnig i tandvård
Marcus Gry, teknisk doktor; enhetschef, epidemiologi och metodstöd
Lars-Torsten Larsson, docent, avdelningschef; samtliga Socialstyrelsen

är de som replikerar på ovanstående debattartikel i Läkartidningen den 12 maj. Ur texten:

Läkartidningen logoDet intressanta är hur bra en åldersbedömning kan förutsäga om någon är över eller under 18 år. Socialstyrelsen har försökt hitta statistiska jämförelser som är lätta att förstå och jämföra. Det går att göra beräkningar på olika sätt, men inga avgörande skillnader har hittats mellan våra och debattörernas. Olika studier kan inte direkt jämföras och beräkningarna ger endast en indikation på vilka tillväxtzoner och tanddata (som mognadsindex) som är av särskilt intresse att studera vidare.

Barnläkare och tandläkare med mångårig praktisk erfarenhet av att göra åldersbedömningar har ingått i projektet, liksom två oberoende experter från Svensk förening för pediatrisk radiologi. Rapporten fick även stöd från Tandläkarförbundet och Barnläkarföreningen vid dialogmötet den 20 april.

En mening i repliken fick mig att bli en aning undrande:

Enligt Migrationsverket kom i fjol cirka 17.000 ensamkommande med uppgiven ålder 16–17 år.

Fundering lite vid sidan om ovanstående: Det kom drygt 35.300 asylsökande som sade sig vara minderåriga. Att färre än hälften 17.000 (48,2 procent) skulle vara 16 och 17 år är lite svårt att tro. Enligt Eurostat var ca 4.950 (14 procent) av de uppgivet  minderåriga asylsökande som kom ensamma till Sverige yngre än 14 år, dvs 1-13 år gamla. Det innebär att ca 13.370 (ca 37,8 procent) av dem som kom som ”ensamkommande barn” ska ha uppgett att de är 14 och 15 år gamla. Korrekta uppgifter måste Migrationsverket kunna ge, vilket jag ska be att få av verket. Frågan är ställd och svaret läggs ut här så snart Migrationsverket svarar.

Alla texter på bloggen som innehåller ordet ”ensamkommande” finns här.

Texterna är © denna sajt. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.