En migga berättar om ett av många sätt som utomeuropéer tar sig in i Sverige på:
Om man kommer från Eritrea så får man PUT. Men om man först har ansökt om asyl i Italien, då ska ansökan enligt reglerna prövas där, om man är vuxen. Är man ett barn, dvs under 18 år, så ska ansökan numera prövas av Sverige.
Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. Migrationsverket förser dessa vuxna människor med en god man och de får plats i dyra ungdomsboenden.
Eftersom det råder tveksamhet kring deras ålder så måste åldern utredas av Migrationsverket. Då görs en medicinsk åldersbedömning som visar att personen är vuxen. Därefter skrivs åldern upp från påstått 17 år till 18 år – detta trots att personen snarare är 25 år eller äldre. Personen får lämna ungdomsboendet, mister sin gode man och får ett beslut som innebär att han eller hon ska återvända till Italien som är det land där hans asylansökan ska prövas.
Därefter avviker personen. Antingen åker han/hon tillbaka till Italien eller tillbringar tid med sina anhöriga i Sverige. Efter att tidsfristen för att överföra personen till Italien passerats, söker personen på nytt asyl i Sverige. Nu får han/hon asyl inom en vecka eftersom alla eritreaner får PUT utan individuella skäl.
Kommentarer:
Villkoren är ju, som bekant, betydligt generösare och kravlösare i Sverige än i till exempel Italien, det är därför vuxna eritreaner ljuger om sin ålder och som de stannar kvar i landet illegalt och väntar ut att tiden för överföring till Italien där asylansökan ska processas, har gått ut.
Är det här förfarandet för att ta sig in i det generösa försörjningslandet Sverige acceptabelt? Uppenbarligen. Vad säger statsministern i den humanitära stormakten Sverige? Ingenting…