I Finland har frågan om skyddspolisens (motsvarigheten till säkerhetspolisen i Sverige) sekretesstämplade handlingar och hur de ska hanteras av Utlänningsverket (motsvarigheten till Migrationsverket i Sverige) behandlats. Den frågan är också mycket aktuell i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen (i Finland) har nyligen beslutat att förvaltningsdomstolarna självständigt måste bedöma hur pålitliga skyddspolisens utlåtanden är i utlänningsfrågor och inte hänvisa till att det är Utlänningsverkets uppgift.
Högsta förvaltningsdomstolen HFD avgjorde besvär som gällde sex fall. Förvaltningsdomstolarna har tidigare hävt sex negativa beslut av Utlänningsverket om medborgarskaps- och uppehållstillståndsansökningar. Utlänningsverket förkastade ansökningarna med hänvisning till skyddspolisens negativa säkerhetsutlåtanden om personerna.
Enligt förvaltningsdomstolarna borde det ha framgått i Utlänningsverkets beslut på vilka uppgifter skyddspolisen baserar sin bedömning om att personerna äventyrar Finlands säkerhet. Skyddspolisen har emellertid hemlighållit sina motiveringar.
Enligt HFD skulle det ha varit förvaltningsdomstolarnas plikt att försäkra sig om att grunderna i skyddspolisens utlåtanden håller. Förvaltningsdomstolarna måste självständigt skaffa det hemligstämplade materialet av parterna, för att ha möjlighet att bedöma om individens rättigheter uppfylls.
HFD hänvisade i sitt beslut till flera avgöranden i Europadomstolen. Enligt rättspraxis kan man begränsa dokuments offentlighet i frågor som gäller nationell säkerhet. En förutsättning är dock att domstolarna har översyn. Förvaltningsdomstolarna måste med andra ord själv undersöka och bedöma om skyddspolisens motiveringar är hållbara.
Källa: