Migrationsverket meddelar i ett rättsligt ställningstagande (läs det gärna själva om ni vill bilda er en egen uppfattning) att det nu beviljar både de syrier som kommit till Sverige och fått treåriga, tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) och alla som kommer fr.o.m. nu, permanenta uppehållstillstånd (PUT). Anhöriga till asylsökande i Sverige som beviljas PUT har rätt att komma hit som just ”anhöriginvandrare”.
Sverige är det enda EU-landet som beviljar PUT åt syrier.
Som framgår av Migrationsverkets diagram, har under 2012 och hittills under 2013 totalt nära 15.000 syrier kommit till Sverige. Ytterligare ett antal tusen torde komma under årets återstående fyra månader, vilket kanske kan innebära ca 20.000 syrier, som alla beviljas PUT. Till det kommer deras anhöriga, som via en svensk ambassad i något av grannländerna, också så småningom kommer att komma hit.
Migrationsverket har genomfört asylprocesser med närmare 15.000 syrier under 2012 och 2013. Av dessa har hälften redan fått PUT; hälften, drygt 7.000, har fått TUT och dessa 7.000 ska nu hanteras administrativt en gång till, vilket torde utgöra en stor press på verkets personal, som också ska börja hantera ansökningar från de 15.000 syriernas anhöriga. Samtidigt som asylinströmningen från Eritrea ökar och de ”vanliga” asylsökande från Irak, Afghanistan m.fl. länder inte heller minskar.
I ett anfall av klarsynthet meddelar Migrationsverket – vilket det inte brukar eftersom det sällan talas just om att brottslingar söker asyl i Sverige – att:
I det nya rättsliga ställningstagandet pekar Migrationsverket på risken att enskilda asylsökande från Syrien kan ha gjort sig skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna under konflikten. Om det under prövningen i Sverige kommer fram sådana uppgifter, kan det innebära att den asylsökande mister sin rätt att klassas som flykting eller alternativt skyddsbehövande.
Men att personer som begått brott ska kunna identifieras i den stora våg av asylsökande som nu alla, generellt, ska beviljas PUT, det är det nog inte så många som tror, så man får troligen se uttalandet mer som en (tom) gest.
Miggor som läser detta får gärna höra av sig (här finns ett kontaktformulär som man kan använda för att ta kontakt via e-post som går direkt och endast till mig) och berätta om hur de ser på beslutet och vad det innebär för deras arbete inom asylprövningen och eventuella andra aspekter av beslutet!