Klicka på text- och bildrutan för att läsa talet i sin helhet.

Ur president Sauli Niinistös tal till riksdagsledamöterna vid riksmötets högtidliga öppnande den 13 april 2023, knappt två veckor efter riksdagsvalet och efter att Finland blivit fullvärdig medlem av Nato:

Ärade talman, ärade representanter för Finlands folk,

Att öppna riksmötet är ett högtidligt ögonblick varje år.
—————
Jag gratulerar er alla varmt till valet som riksdagsledamöter. Framför er ligger ett krävande arbete och ett stort ansvar. Man kanske antar att en enskild ledamot är särskilt ansvarig inför de egna väljarna eller det egna partiet. Men ni är inte representanter för enskilda, utan folkrepresentanter. Detta är inte en individuell gren. Tillsammans är ni ansvariga inför hela folket.

Det kräver mycket av er: Samarbetsförmåga – vilja och kunskap att hitta det gemensamma bästa. Beredskap och reaktionsförmåga också när det gäller snabba förändringar – i synnerhet i dessa tider. Långsiktigt arbete – färdighet och vilja att se förbi det dagliga.

President Niinistö tog även,  helt förväntat, upp Finlands Natomedlemskap:

Tidseran för Finlands militära alliansfrihet nått sitt slut. En ny tidsera har börjat.

Natomedlemskapet förutsätter ett nytt sätt att tänka, och också nya verksamhetssätt, av oss alla. Vi måste lära oss att förstå de allierade och alliansen. Under de senaste veckorna har vi ofta upprepat att vi inte längre är ensamma. Gemenskap ger trygghet. Gemenskap för också med sig ansvar och förpliktelser.

Presidenten nämnde diskussionerna om Ålands ställning och påpekade också följande mycket viktiga faktum:

Hur betydelsefullt Natomedlemskapet än är, är det inte en lösning på allt. Vi bär fortfarande själva det främsta ansvaret för vår säkerhet. Vi måste rätta till brister och sårbarheter där vi upptäcker dem.

Ovan är ett kort sammandrag av vad presidenten sa. Han avslutade sitt tal med att påminna riksdagsledamöterna om deras ansvar och gav dem ett råd:

Ni är inte ansvariga endast inför dem som röstade på er. Utan även inför dem som ännu inte fick rösta. Dagens unga och de kommande generationerna.

Som avslutning tillåter ni säkert att jag ger er ett enkelt råd. Under de kommande åren kommer ert arbete att vara ansträngande. Jag uppmuntrar er att ta hand om er själva, både mentalt och fysiskt. Till exempel genom uppmaningen ”upp och hoppa”. Det skulle säkert inte skada att sprida budskapet om vikten av att röra på sig också till era hemorter.

Jag önskar er alla framgång och visdom i ert krävande arbete för Finlands bästa.

Några korta fakta och kommentarer om riksdagen och riksdagsledamöterna 2023:

Över 60 procent, eller 121 ledamöter av 200 har högre högskoleexamen. Det betyder att de har examen på minst magisternivå från ett universitet eller en annan högskola. I riksdagens korridorer är det betydligt vanligare med högre högskoleutbildning än ute bland vanligt folk. Att ledamöterna är välutbildade är viktigt för att de ska klara av sina uppdrag på bästa sätt, vilket folket förväntar sig av dem.

Också ålderssammansättningen ter sig ganska välbalanserad: medelåldern i riksdagen är 46, 7 år, således en varken alltför ung eller gammal riksdag (den yngsta är 23 år gammal, den äldsta 71 år). Likaså är proportionerna goda vad gäller könsfördelningen: 46 procent av riksdagens ledamöter är kvinnor och 54 procent män.

Vi får också veta att 139 av de 200 valda riksdagsledamöterna är återvalda, 61 personer är nyvalda.

Det kan också vara av intresse att veta att 199 ledamöter (av 200) har något av landets två officiella språk som modersmål: 184 finska och 15 svenska. Endast en ledamot har ett annat modersmål än finska eller svenska: socialdemokraten Nasima Razmyar vars modersmål är dari.

Klicka på bilden för att se mingelprogrammet på Svenska Yles sajt.

Under kaffestunden i rikssalen efter att riksmötet avslutats intervjuade Yles svenskspråkiga reportrar Marianne Sundholm och Magnus Swanljung bland annat nyvalda Pia Sillanpää, från Karleby som representerar Sannfinländarna, som fick frågan hur många hon känner bland dem som fanns på plats. ”Färre än fem”, svarar hon. Och på följdfrågan om hur hon ska lära känna sina nya kollegor svarar hon att ”Allihop har varit jättevänliga och kommer fram och hälsar och jag tror att vi får en bra gruppkänsla”. På frågan varför hon vill vara riksdagledamot svarar Pia Sillanpää att hon vill komma in i riksdagen för att kunna påverka och förändra felaktiga beslut som hon är besviken över att den förra regeringen fattade.

Också veteranen i sammanhanget, Peter Östman, Kristdemokraterna, intervjuades. Han inleder sin fjärde riksdagsperiod och säger att ingen visste när den förra riksdagsperioden började att vi skulle drabbas av corona och krig skulle utbryta i Ukraina, så han är beredd på att vad som helst kan komma att ske även under den kommande perioden. ”Men vi kommer att ta till oss både de ord som presidenten och den nyvalda talmannen (Petteri Orpo, min anm.) sa idag, att vi ska försöka försonas efter de här hårda valkampanjerna och hitta en gemensam linje att gå vidare med”.

Mängder av godsaker serverades förstås på de dignande kaffeborden och om guldkandelabrarna som stod utplacerade på dem berättade reportern Magnus Swanljung att en teori om varifrån de kommit är, att de en gång i tiden lånats från presidentens slott och att man sedan glömt (eller ”glömt”) att lämna tillbaka dem. Men det är bara en av flera teorier och ingen i riksdagshuset vet med säkerhet varifrån kandelabrarna har kommit…

@ denna sajt.