Klicka på textrutan för att läsa hela texten.

Först: Så här förklarar Migrationsverket vad ett rättsligt ställningstagande är:

Rättsliga ställningstaganden är generella rekommendationer om tillämpningen av lagar och förordningar inom Migrationsverkets verksamhetsområde. Ställningstagandena tas fram i syfte att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Verkets personal bör följa dem i rättstillämpningen.

Det som tas upp i RS 21/2019 har jag undrat över, ställt frågor om och väntat på någon form av besked om. Alltså hur man ska förhålla sig till det märkliga politiska beslutet om anhöriginvandring som ska börja gälla den 20 juli, när anknytningspersonerna i Sverige inte ens har permanenta, utan enbart tillfälliga, uppehållstillstånd. Och nu har då Migrationsverket alltså gjort ett rättsligt ställningstagande angående kravet på välgrundade utsikter i 6 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

I en del av textutdragen finns text markerad med rött, detta för att försöka göra det tydligt vad saken gäller eller särskilt uppmärksamma någon mening. Det är alltså inte Migrationsverkets markeringar.

Så här lyder § 6 i ovannämnda lag från den 20 juli 2019:

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 utlänningslagen (2005:716) ska, om den person som utlänningen åberopar anknytning till är en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a §, beviljas om den person som utlänningen åberopar anknytning till bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Vid tillämpning av 5 kap. 17 a § andra stycket utlänningslagen får uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b samma lag vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år.

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a § utlänningslagen ska inte beviljas om den person som utlänningen åberopar anknytning till är en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 eller 16 a §. Lag (2019:481).

OBS! Migrationsverkets rättsliga ställningstagande är 22 sidor långt. Man får själv läsa och ta till sig texten i sin helhet om man är intresserad, här kan endast en del citeras och kommenteras. Alltså:

Ursprungligen skulle den tillfälliga lagen gälla till och med den 19 juli 2019.4 Enligt riksdagens beslut den 18 juni 2019 ska dock den tillfälliga lagen fortsätta att gälla till och med den 19 juni 2021. I samband med förlängningen ändrades reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning på så sätt att alternativt skyddsbehövande som ansökt om uppehållstillstånd efter den 24 november 2015 får samma möjlighet att återförenas med sin familj som flyktingar. Det innebär att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 utlänningslagen ska beviljas om anknytningspersonen är en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen. En förutsättning är dock att anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd.

Genom förlängningen av den tillfälliga lagen får kravet på att anknytningspersonen ska ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd avsevärt större betydelse än tidigare. Det beror på att de ändrade förutsättningarna för anhöriginvandring i 6 § tillfälliga lagen inte bara gäller från den 20 juli 2019 utan även innefattar alternativt skyddsbehövande som ansökt om uppehållstillstånd efter 24 november 2015.

Den operativa verksamheten har efterfrågat rättslig styrning vad gäller bedömningen av kravet på välgrundade utsikter. Syftet med detta rättsliga ställningstagande är därför att klargöra hur begreppet ”välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd” i 6 § tillfälliga lagen ska tolkas och tillämpas samt ge ledning om vilka moment som ingår i prövningen.

Kommentar: Hur mycket extraarbete innebär allt detta för Migrationsverkets personal? I och för sig är det självfallet utmärkt att/om tidsbegränsade, det vill säga tillfälliga uppehållstillstånd, TUT, verkligen utreds noggrant – enligt vittnesmål från en del miggor har de ofta knappt gjort några utredningar eller kontroller alls utan helt enkelt mer eller mindre automatiskt förlängt de TUT de fått att hantera. Tiden räcker inte till för utredningar… Det är givetvis helt fel. Hanteringen får nu ännu större betydelse när man också ska bedöma om familjer ska kunna komma hit för bara något år eller kortare tid eftersom det är långtifrån säkert att anknytningspersonen i Sverige kommer att vara i behov av eller ha rätt till ett permanent uppehållstillstånd, PUT. I ett sådant fall ska anhöriginvandring inte beviljas.

OBS! Jag påpekar här ännu en gång att man, för att få hela bilden klar för sig, bör läsa hela texten, som länkas till i början av detta inlägg! Här ges i och för sig relevanta men bara korta utdrag. Vill man fördjupa sina kunskaper så bör alltså hela texten läsas.

Migrationsverket säger i det rättsliga ställningstagandet följande rent allmänt om tolkningen av begreppet ”välgrundade utsikter”:

Varken familjeåterföreningsdirektivet eller EU- domstolens praxis ger någon ledning om vad välgrundade utsikter innebär.

I Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om riktlinjer för tillämpningen av familjeåterföreningsdirektivet anges bland annat följande. Bedömningen av om det finns välgrundade utsikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd bör göras av medlemsstaterna från fall till fall med hänsyn till de individuella omständigheterna, till exempel vilken sorts uppehålls- tillstånd som utfärdats, administrativa rutiner och andra relevanta omständigheter som påverkar referenspersonens situation.

Medlemsstaterna måste därför i varje enskilt fall avgöra om det tillstånd som beviljats enligt nationell lag under normala omständigheter skulle kunna förlängas utöver den period som krävs för permanent uppehållstillstånd. Begreppet ”välgrundade utsikter” förutsätter inte att alla krav som ställs för att få ett permanent uppehållstillstånd måste vara uppfyllda när bedömningen görs, bara att de troligen kommer att kunna uppfyllas.
———-
Bedömningen av om en alternativt skyddsbehövande kan anses ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd ska göras utifrån hur troligt det är att skyddsbehovet kvarstår när nuvarande tillstånd löper ut.

Kommentar. Man kan lätt med normal begåvning inse vidden av vilka problem och svårigheter Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare står inför. Man kan också ana vilka påtryckningar många av dem kommer att utsättas för av de personer som berörs och som de ska bedöma.

Vidare ur Migrationsverkets rättsliga ställningstagande, som verkets personal ”bör följa”:

  Det är fråga om en framåtsyftande bedömning som utgår från vad som är känt vid prövningstillfället.
  Bedömningen ska göras utifrån den eller de aktuella grunderna som kan vara aktuella för att bevilja anknytningspersonen ett permanent uppehållstillstånd.
  Det är inte fråga om att på förhand göra en sådan fullständig prövning av anknytningspersonens förutsättningar att beviljas ett permanent uppehållstillstånd som sker efter en ansökan.
  Det är istället tillräckligt att förutsättningarna för ett permanent uppehållstillstånd troligen kommer att kunna uppfyllas.

Frågan inställer sig därmed vad det innebär att det ska vara troligt att anknytningspersonen kommer att uppfylla förutsättningarna för att beviljas permanent uppehållstillstånd. ”Troligt” kan inte anses vara ett vedertaget beviskrav i svensk rätt men bör i detta sammanhang i princip innebära att det är mer antagligt att anknytningspersonen kommer att beviljas ett permanent uppehållstillstånd än att så inte kommer att ske.

Kommentar. Som sagt, lätt för personalen på Migrationsverket blir det här inte. Det blir tidskrävande, svårt och det kommer att behövas mer personal – men var finner man ”tillfälliga personer” med den kompetens som krävs, att anställa under en begränsad tid? Hur har politikerna som drev igenom detta tänkt här? Hur ser den konsekvensanalys ut som de rimligtvis måste ha gjort, som vi alla har rätt att kräva att de har gjort?

Ur Migrationsverkets ställningstagande igen, om hur anhörigas rätt att förenas med en familjemedlem i Sverige ska bedömas:

En förutsättning för (anhöriga, min anm.) att beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 utlänningslagen är att anknytningspersonen är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. För att alls kunna ta ställning till om anknytningspersonen har välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd enligt 6 § tillfälliga lagen måste anknytningspersonen därför, enligt vad som redan gäller enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 och 2 utlänningslagen, ha ett giltigt uppehållstillstånd vid tidpunkten för prövningen av ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning.
———-
Prövningen av om anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd ska som ovan nämnts vara framåtsyftande. Det behöver därför klargöras i förhållande till vilket eller vilka regelverk som den framåtsyftande bedömningen ska göras.

Den tillfälliga lagen gäller till och med den 19 juli 2021. Så länge något annat inte beslutats ska därför prövningen enligt 6 § tillfälliga lagen utgå från att den tillfälliga lagens begränsningar inte gäller efter den 19 juni 2021. Det innebär bland annat att prövningen ska utgå från att utlänningslagens mer generösa regler om uppehållstillstånd för skyddsbehövande kommer att gälla från den 20 juli 2021.
———-
En annan fråga vid prövningen av om anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd är hur långt den framåtsyftande bedömningen bör sträcka sig. Något tydligt svar på frågan kan inte utläsas i förarbetena.

Kommentar. Efter ett stycke om vad som sagts i olika meddelanden och direktiv samt ett avgörande i Migrationsöverdomstolen, skriver Migrationsverket:

Ovanstående leder till slutsatsen att prövningen av välgrundade utsikter i första hand bör göras utifrån anknytningspersonens förutsättningar att beviljas permanent uppehållstillstånd efter en förlängningsansökan. Uppehållstillståndets giltighetstid bör alltså som regel styra hur långt den framåtsyftande bedömningen sträcker sig. Det finns dock inget som hindrar att bedömningen av välgrundade utsikter för permanent uppehållstillstånd utsträcks ytterligare ett led, dvs. till nästkommande förlängningsansökan, i enlighet med resonemanget i MIG 2018:19. Utifrån uppehållstillståndens giltighetstid för flyktingar och alternativt skyddsbehövande i den tillfälliga lagen samt med hänsyn till att lagen gäller till och med den 19 juli 2021 finns det inte skäl för att gå närmare in på vad som därefter bör gälla.

Kommentar. Min undran finns kvar: Var ska man hitta och kunna anställa personer med den kompetens som behövs för att på nolltid kunna börja hantera asyl- och andra ärenden vid Migrationsverket? Det framgår kanske i den konsekvensanalys som de politiker, som bär både skuld och ansvar för alla tillfälliga lagar och regler och påbyggnader, måste ha gjort och måste vara skyldiga att presentera för allmänheten?

Även om det finns många miggor som jobbat länge på verket och besitter gedigen kunskap på asyl- och migrationsområdet, och även om man placerar så många ”gammelmiggor” som möjligt att hantera de svåraste ärendena, så behövs ju folk som handlägger alla andra ärenden! Så att det inte igen uppstår väntetider som gör att aktivister, politiker och journalister går i taket och börjar ställa krav på ytterligare särlagstiftningar.

Migrationsverket resonerar vidare under rubriker som bland annat:
–  Förhållandet mellan anknytningspersonens skyddsstatus och välgrundade utsikter
–  Välgrundade utsikter för permanent uppehållstillstånd på annan grund
–  Uppehållstillståndets giltighetstid

På sidan 12 börjar ett avsnitt med rubriken Metod för prövning av välgrundade utsikter, där Migrationsverket anger:

I detta avsnitt presenteras en metod för prövning av om anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd enligt bestämmelsen i 6 § tillfälliga lagen. Metoden utgår från slutsatserna i ovanstående avsnitt.

I bilagan Gällande rätt finns mängder av information om bland annat följande:
–  Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (familjeåterföreningsdirektivet)
–  Relevant utdrag ur Utlänningslag (2005:716)
–  Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
– 
Förarbeten till lagen Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (prop. 2015/16:174)
–  Praxis

Och under just rubriken Praxis sägs följande i första stycket:

Enligt förarbetena till den tillfälliga lagen ska bedömningen av utsikterna att beviljas permanent uppehållstillstånd göras med beaktande av det aktuella skyddsbehovets varaktighet och med hänsyn tagen till att begränsningen av möjligheten att bevilja permanent uppehållstillstånd kommer att tas bort när den tidsbegränsade lagen upphör att gälla. Förarbetena innehåller däremot ingen redogörelse för vad som avses med begreppet ”välgrundade utsikter”. Begreppet förekommer i familjeåterföreningsdirektivet där det framgår beträffande referenspersonens bosättning, att referenspersonen ska vistas lagligen i en medlemsstat samt inneha ett uppehållstillstånd med en giltighetstid på minst ett år och ha välgrundade utsikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd (se artikel 3.1 familjeåterföreningsdirektivet). Det preciseras inte i direktivet vad som avses med välgrundade utsikter och lagstiftaren har inte i samband med genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet närmare definierat begreppet. Det saknas avgöranden från EU-domstolen där begreppet har tolkats i mål om familjeåterförening.

Under samma rubrik sägs också:

Vad beträffar möjligheterna att få permanent uppehållstillstånd i Sverige gäller för det första att en utlänning som haft uppehållstillstånd, som tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen, kan beviljas ett permanent uppehållstillstånd om denne har en anställning eller kan försörja sig genom näringsverksamhet (jfr 17 § tillfälliga lagen och 5 § lagen [2017:353] om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå). Vidare bör det noteras att alternativt skyddsbehövande som vistats i Sverige utan avbrott i fem år med uppehållstillstånd, inräknat tiden mellan asylansökan och den dag då asyl beviljades, enligt 5 a kap. 1 § utlänningslagen kan beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige och därmed få permanent uppehållstillstånd (jfr 5 kap. 2 b § utlänningslagen).

Vid bedömningen av utsikterna för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd måste också grunden för det tidigare uppehållstillståndet beaktas. AI är skyddsbehövande med anledning av den väpnade konflikten i Syrien. Han kan tidigast beviljas permanent uppehållstillstånd när hans nuvarande tillstånd går ut, det vill säga den 23 december 2019. Av betydelse för frågan om AI då har möjlighet att beviljas permanent uppehållstillstånd blir därmed också hur troligt det är att hans skyddsbehov kvarstår när nuvarande tillstånd löper ut. Här måste aktuell landinformation om situationen i Syrien beaktas.

Slutkommentar och uppmaning till folket och representanter för medierna:
–  Läs och begrunda vad som sägs i dokumentet.
–  Ställ frågor direkt till politiker i de partier som drivit igenom de olika tillfälliga lapptäckslagarna.
–  Kräv att politikerna offentliggör konsekvensanalysen av sina lapptäcksbeslut; det har folket full rätt att kräva av sina företrädare som fattar beslut i dess namn.

 

© denna sajt. Vid citat, länka alltid till originalinlägget.