Klicka på textrutan för att läsa artikeln på Yles sajt (på finska).

 

Analys: Varför sökte 21.000 irakier asyl just i Finland? Här är sex skäl:

De asylsökande hade många anledningar att lämna Irak. Men varför kom de till just Finland? Kan samma fenomen upprepas? Om du undrar, läs detta.

År 2015 kom cirka 32.000 asylsökande till Finland, av dem var två tredjedelar irakier. I förhållande till Finlands folkmängd motsvarar det en halv miljon asylsökande till Tyskland. Något drog alltså irakierna till just Finland. Den här texten har som syfte att sammanfatta vad det var. Och sedan funderar vi över om irakier också fortsättningsvis skulle kunna tänkas ta sig till Finland i stora skaror.

Men till att börja med är det dock bra att samla anledningarna till att människor ”knuffades ut” ur Irak.

1. Irak är ett av världens farligaste länder

Irak har länge varit ett av världens farligaste länder. Enligt försiktiga uppskattningar har hundratals civila dött i krig och terrordåd sedan 2003. En irakier är inte som en självklarhet trygg i sitt land, även om det egna bostadskvarteret skulle ha varit förskonat från krig och terrorism. Landet har inte haft en stark ledning. efter att USA fällde Saddam Husseins diktatur. Det ledde främst till sunniternas belägenhet, vilket bidrog till uppkomsten av IS.

När det inte finns en pålitlig poliskår eller ett pålitligt rättsväsende, söker man trygghet på annat håll. I Irak betyder det att man vänder sig till den egna klanen eller till någon av landets otaliga paramilitära grupper.

2. I Irak finns många unga som förlorat tron på framtiden

Krig, terrorattacker eller personlig förföljelse är inte de enda anledningarna till irakiernas massflykt. Över hälften av irakierna är under 30 år och ungdomsarbetslösheten är hög. En idag 20-årig irakier har levt nästan hela sitt liv i ett land som slitits sönder av krig. Resultatet är att det i Irak finns en stor grupp unga som inte ser någon ljusning i framtiden. Bristen på pengar, säkerhet och heder har drivit de unga till att bli medlemmar i olika beväpnade grupper, vilket ytterligare ökar otryggheten i landet.

Alla irakier kom således inte till Finland för att de fruktade för sina liv i Irak. Av alla som gick igenom asylprocessen fick över 10.000 negativa beslut. Av den siffran ska man inte dra ovillkorliga slutsatser kring hur många som sökte asyl utan verkliga asylskäl. Däremot talar det mer för det påståendet, att tusentals irakier beslöt att självmant lämna Finland genast efter att de anlänt hit, alltså redan innan de hade fått något beslut från Migri (Migrationsverket).

3. Varför just år 2015? Först ökade trycket i Syrien, sedan öppnades vägen till Europa 

Men varför såg vi inte motsvarande stora antal irakiska asylsökande till exempel 2006, när våldet mellan landets shiiter och sunniter övergick i regelrätt inbördeskrig?

En väsentlig orsak är att det öppnades en ny och mer lättillgänglig väg till Europa sommaren 2015. Före det kom de flesta asylsökande till EU från Libyen via Italien. I juni 2015 började Makedonien, Serbien och Kroatien låta personer som illegalt tagit sig in, fritt ta sig igenom länderna. Det innebar att man kunde ta sig snabbare och säkrare från Mellanöstern in i Europa via den så kallade västliga Balkanrutten.

Samtidigt fick en del av flyktingarna från Syrien nog av åratal i landsflykt och tog sig från Syriens grannländer till Europa. En ström av hundratusentals asylsökande och en kortare flyktväg än tidigare gjorde att människosmugglarnas taxor sjönk så lågt som till några tusen dollar. Många för vilka en resa till Europa tidigare hade varit helt omöjlig hade plötsligt råd.

4. Mobiltelefonen tipsar om ett bättre liv – och styr de asylsökandes rörelser

Hela flyktingfenomenet hade möjligen inte blivit av om informationen inte gått ut så smidigt som den gör idag. Ännu för 15 år sedan hade en asylsökande som ville söka sig till Europa varit utlämnad åt rapporteringen i sitt eget lands medier och åt rykten. Idag har också världens fattiga i teorin tillgång till all tänkbar information.

Via sociala medier gick uppgifter ut om smuggelrutter, om att gränserna öppnats och om de europeiska ländernas olika asylpolitik, på bara några ögonblick till mobilskärmarna hos dem som var på väg mot Europa. När en dörr stängdes guidades de asylsökande dit där det gick att ta sig fram. Naturligtvis gick också rykten i sociala medier och ogrundade historier om ett lätt liv i Europa förmedlades.

Och så kommer vi till Finland. Utan mobiltelefoner hade många asylsökande aldrig någonsin ens hört talas om Finland.

5. Världens bästa skola och statsminister Sipiläs stuga – så började Finland bli intressant

Åsiktsfrihet, världens bästa grundskola,moderskapsförpackningar och så vidare. Om sådant som Finland är stolt över har det formulerats många rubriker i internationella medier de senaste åren, sådant som finländarna också själva gärna delar.

År 2015 intresserade rubrikerna givetvis också asylsökande som sedan de korsat EUs yttre gräns funderade över i vilket medlemsland de skulle söka asyl. En majoritet tog sig till Tyskland som under ledning av förbundskansler Angela Merkel hade meddelat att det öppnar sina dörrar för asylsökande. Men många började också intressera sig för en hittills okänd avkrok i norr som hette Finland. Ett land som på några generationer lyft sig ur fattigdom och blivit ett av världens rikaste, säkraste och lyckligaste land. Historien lockade unga irakier som ville bygga trygga liv i en stabil och fri omgivning.

Som körsbäret på tårtan meddelade Finlands statsminister Juha Sipilä i september 2015 att han skulle upplåta sitt hem i Kempele åt asylsökande. Nyheten spred sig mycket snabbt i internationella medier och översattes också till arabiska. Samtidigt som kraven på att gränserna måste stängas blev allt starkare, profilerades Finland som ett land som hälsar asylsökande välkomna.

6. Ännu år 2015 var Finlands asylpolitik ”slapp” i en nordisk jämförelse

Ett tydligare besked än statsminister Sipiläs stuglöfte var dock detta: medan asylsökande tog sig genom Europa beviljade Finland uppehållstillstånd åt 85 procent av de irakiska asylsökande. Finland representerade inte den mest ”slappa” linjen i EU, men ur de irakiska asylsökandes synvinkel stod dörren till Finland dock mer på glänt än till Sverige; för att inte tala om till Danmark. Detta var viktig kunskap för irakierna för vilka det var mycket osäkert om de skulle få uppehållstillstånd, till skillnad från för syrierna. En del av de asylsökande som hamnade i Finland hade troligen från början tänkt stanna i Sverige men beslöt sig för att fortsätta resan när de väl kommit dit.

Den slutsatsen visade sig vara felaktig, vilket vi mycket väl känner till. Redan på våren 2016 hade de negativa besluten gällande irakier mångdubblats i Finland.

Skulle fenomenet kunna återupprepas?

Via push/pull-faktorerna kan man fundera över om asylsökarfenomenet skulle kunna upprepas.

Åtminstone irakierna skulle dock inte kunna komma till Europa samma väg som år 2015. Den främsta anledningen är överenskommelsen mellan EU och Turkiet enligt vilken de asylsökande som kommer därifrån till Grekland återsänds till Turkiet. Som motprestation betalar EU sex miljarder euro till Turkiet samt  erbjuder viseringslättnader.

Hinder har upprättats också inom EU. En del av dem är fysiska stängsel som till exempel de som Makedonien, Ungern och Österrike låtit bygga längs sina gränser. Sannolikt skulle EU också snabbt ta i bruk tillfälliga gränskontroller om det började strömma asylsökande genom EU. Åtgärderna har betydelse särskilt för Finland som ligger längst bort i Europa. Ju svårare det blir att ta sig från ett land till ett annat, desto mindre troligt är det att de kan nå Finlands gräns för att söka asyl här.

Dessutom har européerna, som tävlat om att stänga sina gränser, sänt ett budskap till de asylsökandes hemländer: ”Ju fler av er som kommer, desto färre låter vi stanna.” Det beskedet gav också Finlands regering som liksom andra EU-länder stramade upp sin asylpolitik. Men det skulle ändå vara dumt att anta att strömmen av asylsökande har upphört permanent på grund av de vidtagna åtgärderna.

Överenskommelsen om återsändande mellan Turkiet och EU är knappast evig. I själva verket gav EU, när överenskommelsen gjordes, ett medel för Erdogan att utpressa EUs medlemsländer: om de inte dansar efter Turkiets pipa släpper Turkiet asylsökande lösa igen.

Att förutspå framtiden i det instabila Mellanöstern är ett ännu större lotteri. Det finns fortfarande gott om push-faktorer i Irak även om det är betydligt lugnare i landet än 2015. Den än så länge svaga regeringen i Irak kan inte avväpna shiamilisen. En del av de beväpnade grupperna är trogna Iran som försöker få in en stadig fot i landet. Miljoner människor lever som flyktingar inne i landet. Ett stort antal unga är fortfarande arbetslösa , vilket är en säkerhetsrisk i vilket land som helst. Med andra ord är det inte uteslutet att det hittills minskande våldet i Irak kan komma att övergå i inbördeskrig igen. Murar och gränskontroller stoppar inte hundratusentals människor. Och även om de stoppades så skulle en del ändå hamna i Finland via EUs interna förflyttningar, som sannolikt kommer att göras också i framtiden.

Och hur är det med Finlands allt stramare asylpolitik?

Asylsökande som Yle intervjuat i Bagdad försäkrade att de tänker komma tillbaka till Finland och söka asyl på nytt. Man kan inte dra några alltför långtgående slutsatser av vad en liten grupp säger, men det antyder att inte ens stängda dörrar krossar allas reslust. Om man inte ser det som ett alternativ att stanna i sitt hemland och om man har en möjlighet att ta sig därifrån, kommer man sannolikt att klänga sig fast vid hoppet om att få uppehållstillstånd, hur litet det än är.

I ovanstående artikeltext länkas också till den här intervjun med doktor Khaled al-Main som förestår en ideell organisation, Dijlah, som informerar om säkerhetsläget, ekonomin och den politiska utvecklingen i Irak. I organisationen ingår välutbildade irakier såsom tjänstemän och olika experter. ”Fosterlandets intellektuella”, kallar al-Main dem. Klicka på textrutan för att läsa texten (endast på finska).

Mörk varning från Irak: ”En tredje terrorvåg planeras och den sänder återigen flyktingar till Europa”.

– Problemen i Mellanöstern är också Europas problem. Flyktingvågen 2015 och terrorattackerna i Europa har äntligen visat er det.

Översättning är tidskrävande och svårt. Om du som läst texten uppskattat att kunna ta del av den på svenska, stöd gärna genom ett bidrag!

Översättning © Merit Wager