Svenska medier förvirrar igen på asylområdet – medvetet eller omedvetet. Denna gång om vad Migrationsverket skriver i ett nytt rättsligt ställningstagande om Afghanistan. Det gör att människor, som tror på mediernas rapportering och som vill hjälpa asylsökande som fått avslag på sina ansökningar, drar felaktiga slutsatser och att de asylsökande kastas mellan hopp och förtvivlan och inte vet vad de ska tro. Det tycks fortfarande efter alla år av stor asylinvandring i Sverige, vara mycket svårt, nästintill omöjligt, för alltför många journalister i vad som nu går under samlingsbeteckningen ”msm” (mainstream media, förr kallade ”gammelmedia”) att rapportera sansat och faktabaserat om just asyl & migration. Och svårt att använda korrekt terminologi och rätta ord för att beskriva skeenden på just asylområdet.

Oklar och okunnig rapportering om Migrationsverkets ”rättsliga ställningstagande” om säkerhetsläget i Afghanistan, till exempel, hör till sådant som skapar både oro och förvirring. I msm meddelas att det nu ”blir lättare för afghaner att få stanna i Sverige”. Afghaner som kommit hit tror på det och likaså de många godhjärtade hjälparna som så gärna vill att de ska få stanna här även om de inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl enligt gällande lag. Men varken journalister eller hjälpare verkar ha läst det rättsliga ställningstagandet utan går på vad de tror att det innebär. Det är skamligt att föra vidare osakliga uppgifter och att tända orimligt stort hopp hos människor som redan kastats mellan hopp och förtvivlan ett antal gånger under den tid deras asylprocesser i två instanser tagit.

Jag frågade några miggor om hur de tolkar det alldeles färska rättsliga ställningstagandet och två av dem har hittills svarat, förhoppningsvis hör fler av sig. Den ena miggan säger kort och gott så här:

Vi vet ännu inte hur vi ska förhålla oss till rättschefens instruktion. Det råder ett tillfälligt förvirringstillstånd hos handläggare och beslutsfattare.

Den andra miggan säger så här:

Jag har läst det rättsliga ställningstagandet. Men jag har varit ledig några dagar så jag har inte varit med diskussionerna. När man läser vad som står i det rättsliga ställningstagandet så är det

endast i en av Afghanistans provinser där det råder den typ av väpnad konflikt som innebär att man inte kan återvända dit, alltså Helmand.

De flesta, särskilt unga ensamstående män, har internflyktalternativ i andra provinser i landet.

Jag tror inte att detta rättsliga ställningstagande kommer att ”hjälpa”, det vill säga beröra, ensamkommande afghanska män som har skrivits upp i ålder.

Barnfamiljer som kommer från Helmand kan få TUT.  Ensamma kvinnor/flickor med eller utan barn har redan hittills fått PUT /TUT med få undantag.

Detta är min analys just nu.  Men jag återkommer när jag hör hur vi ”egentligen” ska tolka ledningens visdomsord i detta fall.

Så säger alltså två av dem i vilkas uppgift det ingår att tolka och implementera vad Migrationsverkets ledning uttalar i sina rättsliga ställningstaganden. Varje fall ska fortfarande hanteras individuellt och några större skillnader mot tidigare verkar det inte handla om. Men, som den ena miggan skriver: vi får vänta tills miggorna själva vet hur de ”egentligen” ska tolka skrivningen. Och när inte ens miggorna har hunnit sätta sig in i och till fullo fått klart för sig exakt vad det rättsliga ställningstagandet innebär så är det knappast rätt att medier trumpetar ut att: ”Nu blir det lättare för afghaner att få stanna”.

Klicka på textrutan för att läsa texten.

Medier och hjälpare bör själva ta del av vad Migrationsverket skriver i sitt rättsliga ställningstagande SR 59/2016, daterat den 8 december 2016 som ju är offentlig handling. Det är det minsta man kan begära, att de som engagerar sig journalistiskt eller på annat sätt, orkar läsa vad Migrationsverket skriver innan de rapporterar och protesterar. Och innan de tänder hopp hos personer som kanske inte alls kommer att beröras av skrivningen.

© denna sajt. Vid ev kort citat ur texten, vänligen länka alltid till originalinlägget.