Migrationsöverdomstolen har meddelat sitt beslut gällande den så kallade gymnasielagen idag:
Den så kallade gymnasielagen får tillämpas.
Det meddelas i två domar och Migrationsöverdomstolen anser bland annat att:
Bestämmelsen om sänkt beviskrav strider inte heller mot aktuella EU-regler.
I sitt pressmeddelande skriver Migrationsöverdomstolen:
Har stadgad ordning åsidosatts?
Migrationsöverdomstolen har haft att ta ställning till om det har funnits sådana brister i beredningen av lagstiftningsärendet när bestämmelsen om sänkt beviskrav kom till, att stadgad ordning har satts åt sidan i något väsentligt hänseende.Formerna för hur beredning av lagstiftningsärenden ska gå till regleras endast i liten utsträckning. I regeringsformen finns ett allmänt krav på att upplysningar och yttranden ska hämtas in från bl.a. berörda myndigheter och kommuner om det behövs. Det riktades kritik mot regeringens beredning av förslaget till ett sänkt beviskrav för sökandens identitet. Förslaget bereddes därefter ytterligare innan riksdagen beslutade om den nya bestämmelsen.
Migrationsöverdomstolen anser att stadgad ordning inte har satts åt sidan i något väsentligt hänseende när bestämmelsen kom till. Bestämmelsen om sänkt beviskrav för sökandens identitet får därför tillämpas.
Och:
Strider avsteget från kravet på klarlagd identitet mot EU-reglerna?
I den tillfälliga lagen medges avsteg från kravet på klarlagd identitet för utlänningar som vistas i landet och som kan beviljas uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå.Migrationsöverdomstolen anser att EU-reglerna (Schengenregelverket m.m.) inte hindrar ett sänkt beviskrav rörande identitet vid prövningen av frågan om uppehållstillstånd för en utlänning som redan vistas i Sverige på det sätt som anges i tillfälliga lagen.
I de aktuella EU-reglerna finns bestämmelser om de villkor som ska vara uppfyllda för att utlänningar ska kunna resa in på medlemsstaternas territorium och vilka kontroller som ska göras vid inresa. Bestämmelserna gäller vid passage av EU:s yttre gränser. Av EU-domstolens praxis framgår att bestämmelserna inte reglerar situationen för utlänningar som redan vistas i en medlemsstat.
Mot bakgrund av att det redan finns praxis från EU-domstolen anser Migrationsöverdomstolen att det inte är nödvändigt med ytterligare klargöranden från EU-domstolen.
Några korta reflektioner
Sverige är landet dit man kan komma och söka asyl och efter att man fått avslag på sin asylansökan och inte anses ha asyl- eller skyddsskäl söka tillstånd att studera
Sverige är landet – kanske det enda i världen? – där högsta rättsinstans slår fast att man inte behöver styrka sin identitet och att det därmed är okej att tusentals och åter tusentals och åter tusentals utomeuropeiska migranter kan vistas i landet både utan asyl- eller skyddsskäl och utan att man vet vilka de är.
Sverige är landet som inte längre av folket upplevs som en tillförlitlig rättsstat och där tilltron till rättsväsendet sjunker som en sten.
Enorma kostnader och nytt kaos väntar
Om kostnaderna skriver jag i en artikel som snart kommer att publiceras. Men att de blir oerhörda kan var och en tänka sig. Hur höga har inte de politiker som röstat igenom den här lagen tänkt på. Många av er minns säkert hur medier och andra försökte få Socialdemokraterna, Miljöpartiet och stödröstarna Vänsterpartiet och Centerpartiet att tala om kostnaderna för lagen, och hur deras representanter då inte kunde/inte ville säga något om kostnaderna.
Vilka skolor ska dessa 9000, företrädesvis afghanska män, gå i? Gymnasierna är fulla, KomVux likaså.
Var ska lärare till 9000 personer tas ifrån? Det finns ju inga lärare, lärarbristen är redan monumental.
Var ska de 9000 bo? Kommuner och socialbyråer har ingen skyldighet att ordna eller bekosta boende för den här stora gruppen.
Läs också:
• Val 2018. God man: ”X kommun säger nej till att personer som är asylsökande och över 18 år får studera på gymnasiet. Det är samsyn med kommunerna i Y och Z som fattat samma beslut som X. Samma regel gäller SFI.” – 7 juni 2018. Ur texten:
God man: Sektorchefen, som jag ringer efter samtalet med rektorn, meddelar att kommun X säger nej till att personer som är asylsökande och över 18 år får studera på gymnasiet. Det är samsyn med kommunerna Y och Z som fattat samma beslut som X. Samma regel gäller SFI.
• Val 2018. 9.000 afghaner. Om 30 i varje gymnasieklass = 300 klasser. Var finns dessa gymnasieklasser? Var finns lärarna i alla ämnen? Var ska männen bo? Hur ska länsstyrelser, kommuner, landsting tolka reglerna? – 4 juli 2018. Ur texten:
Migrationsverket: Den sökande har däremot inte rätt att bo kvar i Migrationsverkets boende, utan ska ordna boende på egen hand. I de fall där personen får svårt att klara sitt uppehälle får kommunen ge bistånd om det finns skäl för detta, enligt socialtjänstlagens 4 kap 2 §.
Slutkommentar: Mer om det här rättsliga och ekonomiska och samhälleliga haveriet i kommande inlägg.