Klicka på text- och bildrutan för att läsa hela texten.
Jag skriver idag i Svenska Dagbladet under rubriken Vad får gymnasielagen för ekonomiska konsekvenser? om vad som ska hända nu när Migrationsöverdomstolen överraskande meddelade att ”gymnasielagen” kan tillämpas. Ur texten:
En aspekt på den osedvanligt snabbt tillkomna lagen som inte har diskuterats i någon större utsträckning blir nu mer angelägen att få klarhet i: de kostnader som uppstår i samband med studierna. De uppskattningsvis 9 000 personerna som omfattas av lagen ska söka lån från CSN för att bekosta sitt uppehälle och sitt boende, som de för övrigt ska ordna själva.
De flesta som lånar pengar till studier gör det först på post-gymnasial nivå, för universitetsstudier eller KY-utbildningar. Lån tas vanligtvis inte för gymnasiestudier utan för högskolestudier som syftar till en akademisk examen, en examen som krävs för att man ska få ett arbete på en sådan inkomstnivå att man både kan försörja sig och betala tillbaka sina studielån.
För de företrädesvis afghanska unga männen kommer en ansenlig skuldbörda att uppstå redan innan de ens uppnått gymnasiebehörighet. De som klarar att studera på gymnasiet kommer, när de i bästa fall har avslutat studierna efter tre, fyra år, att ha studieskulder för motsvarande tid.
Innan jag själv ens sett min text publicerad på nätet, hade redan två läsare hört av sig. Jag kommenterar det ena mejlet så att om det finns fler som tänker som denne läsare så finns mina kommentarer att läsa här. Den ene skriver alltså:
Jag får säga att dina tankar och siffror är väl pessimistiska. Inget säger att dina förutsägelser kommer att slå in. Det är redan idag en hel del gymnasieelever som uppbär studiemedel( det vet jag som är gymnasielärare på Vuxenutbildningen). Varför skulle utfallet för dessa 9000 ensamkommande vara konstant? Mycket talar ju för att möjligheten att läsa och att därmed få möjlighet att stanna motiverar dem att utbilda sig. Att dessa ungdomar skulle misslyckas, som du förutsäger är ju inget som är skrivet i sten. För mig är det en gåta hur du kan vara så oförstående och ogin mot dessa ungdomar och dess möjligheter att lyckas. Tänk om du helt enkelt har fel?
Kommentar: Ja, mina tankar är pessimistiska. De är pessimistiska baserat på de siffror som publicerats av Skolverket och på att jag inte sett några uppgifter som skulle ha visat något annat. Vad sedan det faktum att det redan idag är ”en hel del” (30? 780? 3200?) gymnasieelever som uppbär studiemedel har med saken att göra, det förstår jag inte riktigt. Det gör väl inte den ekonomiska bördan för skattebetalarna mindre? Ingenstans har heller någon, allra minst jag, påstått att utfallet för dessa 9000 skulle vara konstant.
Jag vet inte alls om möjligheten att läsa och därmed ha en, som jag förstår det, ytterst minimal möjlighet att få stanna, motiverar dem till att utbilda sig. Dels är skolk vanligt enligt lärare som hör av sig: 40 – 60 procents bortovaro nämns från en del skolor, men det har dessvärre ingenstans, såvitt jag vet, getts någon helhetsbild. Dels ska den som sedan ska få en möjlighet att stanna kvar inom sex månader ha fått ett riktigt arbete (alltså inte ett subventionerat sådant) som han kan försörja sig på och bland annat kunna betala tillbaka sitt studielån av. Jag ”förutsäger” inte att dessa ungdomar skulle misslyckas, jag citerar i min text Skolverkets siffror som ger en indikation på hur unga ”ensamkommande” klarat gymnasiestudier tidigare. Ingenting säger att fler kommer att klara studierna nu; ingenting säger heller att färre kommer att göra det. Ingen vet.
För skribenten är det ”en gåta hur du kan vara så ogin mot dessa ungdomar”. Ett mycket märkligt uttalande. Det är landets regering plus två partier till som skapat denna oreda och åsamkat afghanerna oro och psykiskt lidande genom att kasta dem mellan hopp och förtvivlan. Och som orsakat oss alla de enorma kostnader som följt – och följer – på deras, politikernas, förmenta ”medmänsklighet” i den orimliga situation som vi idag befinner oss i. Det är knappast att vara ”ogin” att tycka att lagar och regler ska vara lika för alla och att utlänningslagen ska följas så att den som fått avslag – i dessa mäns fall inte en utan flera gånger – ska lämna landet. Eftersom de inte har asyl- eller skyddsskäl. Och det kan inte vara ”ogint” att tycka att det är fel att skattebetalarna, utan att ha tillfrågats, påtvingas ytterligare ekonomiska bördor genom politikernas oförmåga att se till att likhet inför lagen upprätthålls i landet.
Det handlar inte på något enda litet sätt om ifall jag har fel. Jag är inte politiker och beslutsfattare och har inte tillfrågats. Det handlar om att politikerna leker med människors liv. Både med deras som kastats mellan hopp och förtvivlan för att regering och riksdag inte hållit fast vid den lag som gäller alla andra – ”ett ja är ett ja, ett nej är ett nej” – och våra, vi som ska bekosta allt detta som politikerna skapat. Därför avslutas också texten i Svenska Dagbladet så här:
Vi får anta att de politiker som formulerade och röstade för det här lagförslaget har räknat på både praktisk tillämpning, kostnader och resurser för att ordna denna gymnasieutbildning. Eftersom lagen nu kommer att börja tillämpas måste också Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet tydligt redogöra för det.
En annan läsare av artikeln har också mycket snabbt hört av sig:
Tack för bra artikel. Tyvärr tror jag att ingen av dem som röstade fram detta har tänkt på konsekvenserna. Tror de enbart tänkt på sin egen ’godhet’.
Läs gärna tidigare texter om den här sanslösa ”ensamkommandecirkusen” som pågått i flera år och nu ska komma att pågå i ytterligare ett stort antal år.
Här finns alla texter som innehåller ordet ”ensamkommande”.
Här finns alla texter som innehåller ordet ”afghaner”.
Här finns alla texter som innehåller ordet ”gymnasielagen”.
Notera att en del texter kan komma upp på samtliga tre eller på två av sökorden på grund av att två eller alla tre av dem finns i texterna.