Klicka på textrutan för att läsa hela texten.
Borås stad har i en 100-sidig rapport sammanställt läget i det ”särskilt utsatta området” stadsdelen Norrby.
Uppdraget var:
att ta fram en lägesbild för området inkluderande en problembild samt att försöka avgöra vilka de bakomliggande orsakerna till de förekommande problemen var. Det ingick således inte i uppdraget att belysa de positiva sakerna med Norrby.
I rapporten kan man läsa:
Resultatet från analyser av det inhämtade materialet visade att problembilden utgörs av totalt åtta problemområden med tillhörande enskilda problem:
1. Socioekonomiska utmaningar
2. Brott och brottsliga företeelser
3. Radikalisering och våldsbejakande extremism
4. Otillbörlig påverkan
5. Otrygghetsskapande faktorer och uttryck
6. Konflikter och konfliktskapande processer
7. Brist på tillit
8. Tystnadskultur
Kommentar: Den här rapporten, som alltså är mycket omfattande, torde i det stora hela gälla också för övriga så kallade ”utsatta områden”. I juni 2019 presenterade polisen sin ”lägesbild” i landet och räknade då upp 28 utsatta och 22 särskilt utsatta områden samt 10 riskområden. Norrby angavs vara ett ”särskilt utsatt område”.
I rapporten anges att det år 2018 bodde 4121 personer i Norrby. Alltså som var folkbokförda där, hur många asylsökande som bodde där under asyltiden kände man inte till. Uppdelade enligt födelseland var 1516 (37 %) svenskar, 149 bosnier (4 %), 90 jugoslaver (2 %) och 73 var finländare (2 %). Övriga 55 % var utomeuropéer från bland annat Somalia (20 %), Syrien (7 %), Irak (3 %) och Afghanistan (3 %):
I jämförelse med Borås där invånare födda i Sverige utgjordes av 80 procent 2014 respektive 77 procent 2018, är Norrby att betrakta som ett etniskt segregerat område. Majoriteten av utrikesfödda 2018, som ökat sedan 2014, utgjordes av personer födda i Somalia.
Ur innehållet i rapporten (långt ifrån allt):
Kommentar: Man ska betänka att den här 100-sidiga rapporten och allt den tar upp och beskriver, rör en mycket liten del av befolkningen, sammanlagt 4121 personer (plus en okänd mängd asylsökande som ingen vet hur många de är…) 2293 personer är utomeuropéer, med största sannolikhet hitkomna som asylinvandrare. Resten är svenskar (1516), bosnier 149), jugoslaver (90) och finländare (73). Hur många som bor i de övriga utsatta, särskilt utsatt och riskområdena vet jag inte, men om problemen är så stora som de ter sig när man läser den omfattande och ambitiösa rapporten så är problemen rätt mycket större och värre än många har en aning om.
Den som lever i faktisk ovisshet eller i någon form av verklighetsförnekelse bör läsa den sakliga rapporten. Det är inte några ”utmaningar” som Sverige står ”inför”, det är enorma, rent gigantiska problem som Sverige står mitt i.
Rapporten publicerades den 9 december 2019. Bland andra som skrivit om den finns:
• Ny rapport om problem på Norrby – 22 december 2019. Sveriges Television
• Schizofren politik – 25 december 2019, Det Goda Samhället
• Flickor angrips av ”moralpoliser” i utsatt område – 10 januari 2020, Dagens Nyheter
Till slut: Jag har aldrig förstått varför de här områdena kallas ”utsatta”. Vad menas? På vilket sätt är områdena ”utsatta” och vem/vilka det är som ”utsätter” dem för det som man menar att de är utsatta för? Att vara ”utsatt” är ju i någon mening att vara offer. I detta fall: offer för vem? För vad?
Varför kallas de inte bara för ”problemområden”? Det är betydligt tydligare och rakare och indikerar att de boende inte är offer för något odefinierbart utan att problemen till viss del – men inte enbart – skapas av dem själva. Att problemen kanske också beror på annat och andra? Att det handlar om ansvar och skuld hos både de boende och hos majoritetsbefolkningen? Kanske är det en del av vad rapporten visar.