Klicka på textrutan för att se och höra Carl-Johan Fagerström berätta på Svenska Yles sajt.

Ur texten.

Tidigt på morgonen den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen Finland. Röda armén öppnade eld på Karelska näset och senare på eftermiddagen bombarderades Helsingfors och femton andra orter i Finland. Vinterkriget hade börjat.

I Ingarskila by i Ingå gick nioåriga Carl-Johan Fagerström nervöst omkring. Det var ändå inte bomberna har var rädd för, utan sin lärarinna.

Han hade fått en stor roll i skolans teaterpjäs men hade inte övat tillräckligt på sina repliker. När lärarinnans syster kom för att hämta mjölk från Fagerströms kom hon samtidigt med stora nyheter.

– Det har blivit krig, ryssarna har anfallit och ni kan inte öva teaterpjäsen i dag, sa hon. Och jag blev så lycklig och lättad för att inte behöva uppleva känslan att inte kunna min roll, säger Fagerström.

För två år sedan, på årsdagen av Vinterkrig ets utbrott, var jag inbjuden till en specialvisning av Aki Louhimies nya storfilm, den tredje filmen baserad på Väinö Linnas nästintill nationalepos Okänd soldat. Om det skriver jag här, under rubriken Finland. Specialvisning av storfilmen Okänd soldat. Ur texten:

Under föreställningen satt jag bredvid en mycket gammal man som jag bara hade hunnit nicka ett ”god dag” åt innan filmen började. Jag tittade på honom ibland i smyg för att se om han somnat, men det hade han inte. Han satt blickstilla med händerna i knäet genom hela filmen och följde med allt som hände. När filmen var slut och publiken hade applåderat var det ovanligt tyst i salongen. Inte det vanliga sorlet utan det var som om många var försjunkna i egna minnen och tankar; att människor var starkt gripna av vad de sett rådde det inga tvivel om. Jag vände mig mot mannen som satt kvar bredvid mig och frågade om han var en av dem som stred i det krig vi just sett skildras i filmen. Han nickade. Jag frågade: ”Oletko suomalainen? Oletko sotaveteraani?” (Är du finländare? Är du krigsveteran?”) eftersom det ju var det mest troliga. Men hans svar var en lätt skakning på huvudet och ett korthugget ”svensk”. Det visade sig att han hade deltagit i Svenska Frivilligkompaniet 13 december 1942 – 26 september 1943 och fyllt 21 år den 26 mars 1943. Jag blev både glad och rörd, jag klappade honom på armen och sa att jag själv och alla finländare är oändligt tacksamma för att han, som inte alls hade behövt det, ställde upp för oss och var beredd att offra sitt liv.

Min far talade svenska, finska, tyska och ryska och var sambandsofficer under kriget. Han talade ytterst lite om vad han varit med om. För honom, vars mor var ryska, måste det många gånger ha varit svårt, öven om han upplevde sig helt och hållet som finländare.

Jag tänker på hur viktig ett lands historia är, utan historia och rötter blir man som ett rö för vinden. Man förmår inte till fullo värdesätta det ens föräldrar och förfäder arbetat för och byggt upp. Har man, som finländarna i flera krig, kämpat för sitt land, sitt folk, sin frihet och sin självständighet och mist tiotusentals av en mycket liten befolkning, då värnar man om just sitt land, sitt folk, sin frihet och sin självständighet. Har man dessutom därefter klarat av att bygga upp sitt fattiga, krigshärjade land med all den sisu ett litet folk är mäktigt, till att bli ett av de bästa länderna i världen (se text nedan), då släpper man inte kontrollen och möjliggör för hundratusentals okända människor att ta sig in i sitt land. Och man tillåter inte utifrånkommande att försvaga och destabilisera sitt land vare sig genom våldsbrott eller ekonomiska bedrägerier. I varje fall inte genom att vara naiva och inte se farorna komma. (I Sverige: Hundratusentals lever utan styrkt identitet. Vilket varit känt sedan mycket länge men ingen har gjort något åt det…)

Mer om Vinterkriget på Wikipedia.

Lästips:
•  Finland. Utlänningsregister. – 19 januari 2017. Ur texten:

I Finland förs ett omfattande register över utlänningar i landet, ett regelrätt utlänningsregister. Ett register där man registrerar utlänningar. Reglerat i lag.

Utlänningsregistret är ett personregister som förs och används som underlag för

•  behandling av, beslut om och övervakning av utlänningars inresa och utresa samt vistelse och arbete i Finland,
•  för tryggande av statens säkerhet och för genomförande av sådana normala säkerhetsutredningar och omfattande säkerhetsutredningar som avses i lagen om säkerhetsutredningar och
•  behandling av och beslut i ärenden som gäller förvärv, behållande och förlust av finskt medborgarskap samt bestämmande av medborgarskapsstatus.

•  Finland. Skyddet för äganderätten är bäst, luften är renast och landet har flest läskunniga i världen. – 30 december 2018. Ur texten:

Finland är världens stabilaste stat.
The Fund for Peace, Fragile States Index 2018

Finland är världens tryggaste land.
Världsekonomiskt forum (WEF), The Travel & Tourism Competitiveness Report 2017

Finland har världens bästa förvaltning.
Legatum Institute, The Legatum Prosperity Index 2018: Finland

Polisen i Finland och den inre säkerheten är som helhet sett de bästa i världen.
The International Police Science Association, World Internal Security and Police Index

Finland har minst organiserad kriminalitet i världen.
Världsekonomiskt forum (WEF), The Global Competitiveness Report 2018: Organized crime

Finland har världens mest oberoende rättsväsende.
Världsekonomiskt forum (WEF), The Global Competitiveness Report 2018: Judicial independence

•  Självständighetsdagen. Oväntat möte med den svenske Finlandsveteranen igen. – 7 december 2018. Ur texten:

En av dem som jag blev gladast att träffa på Finlands ambassads mottagning på Självständighetsdagen, var en liten, gammal man. Jag såg honom genast när jag kom in i en av de vackra salongerna i residenset på Västra trädgårdsgatan: finlandsveteran Jan-Erik Kjellberg, 94. Svensken som 13 december 1942 – 26 september 1943 , 20 år gammal, deltog i försvaret av Finland som medlem av Svenska Frivilligkompaniet.
———-
Han satt där i en fåtölj och såg nöjd och belåten ut.Han satt där lika stilla som när vi såg den 3 timmar 15 minuter långa filmen Okänd soldat ett år tidigare. Vi hälsade och pratades vid en stund. Lite senare satt han kvar och då hämtade jag karelska piroger åt honom och de andra äldre som satt tillsammans med honom i soffor och fåtöljer i den vackra salongen.

© denna sajt.